SAOB
Svenska Akademiens ordbok
tryckår: 1910  
BILIST bilis4t, m.||ig.; best. -en; pl. -er.
Etymologi
[bildadt till BIL, sbst.3; jfr d. bilist]
(i sht hvard.) person som åker l. plägar åka i automobil, automobilist. Tidn. f. idr. 1903, s. 181. Förbittringen mot bilisterna (ökas) dag för dag hos de personer i Stockholms omgifningar, som för sin utkomsts skull ofta måste köra in till staden. SvD(L) 1903, nr 187, s. 6. AB(L) 1906, nr 249, s. 2. SD(L) 1910, nr 109 A, s. 7.
Spoiler title