SAOB
Svenska Akademiens ordbok
tryckår: 1922  
BRODERI brod1eri4 l. brå1-, äfv. brωd1- l. brω1-, n.; best. -et l. -t; pl. -er ((†) -n HH XVIII. 2: 5 (1679: broderien), Nordberg C12 1: 38 (1740: broderien)).
Ordformer
(i ä. tid vanl. skrifvet broderie)
Etymologi
[jfr d. broderi, t. broderie, af fr. broderie, afledn. af broder (se BRODERA)]
a) abstr.: broderande, brodering. Dalin (1850).
b) konkret, om föremål med broderade figurer l. enbart om de broderade figurerna; broderadt arbete; broderadt mönster. Broderiet (på fanorna) må wara af bara gull. HH XVIII. 2: 5 (1679). Broderiet, som faster Anna gaf i lysningspresent. Hedenstierna FruW 154 (1890).
2) till BRODERA 2: utsmyckning, utpyntning; utläggning. Calonius Bref 80 (1794). Jag tror nog anekdoterna voro så där tämligen sanna, — litet broderier får man ju medgifva en sydländsk fantasi. Lindgren Ital. 151 (1896). Broderier öfver det qvinnliga påståendet, att mannens fåfänga är större än qvinnans. PT 1902, nr 152, s. 3; jfr BRODERA 2 c. — jfr ORD-, SPRÅK-BRODERI.
Ssgr (till 1): BRODERI-AFFÄR.
-BÅGE. (föga br.) broderbåge. Remmer Riv. Personfört. (1827). BoupptVäxiö 1896.
-MASKIN. brodermaskin. 2UB 8: 427 (1900).
-MÖNSTER. jfr BRODER-MÖNSTER. Dalin (1850).
-SÖMMERSKA. (numera knappast br.) brodös; jfr BRODER-SÖMMERSKA. Dalin (1850).
Spoiler title
Spoiler content