SAOB
Svenska Akademiens ordbok
tryckår: 1903  
CELEBRITET sele1brite4t, stundom -lä1b-, l. se1le- (- - - ét Dalin), i bet. 1 r. (f. Dalin (1850), Lundell), i bet. 2 ig. (m. Lundell); best. -en; pl. (i bet. 2) -er.
Etymologi
[jfr t. celebrität, eng. celebrity, fr. célébrité, af lat. celebritas, festlighet, ryktbarhet, af celeber (se CELEBER)]
1) (numera mindre br.) egenskap(en) l. förhållande(t) att vara celeber; namnkunnighet, ryktbarhet. Jag har här anfört denna längre vederläggning af denna hypothes, emedan dess upphofsmans celebritet tillvunnit den ett temmeligt allmänt förtroende. Berzelius Kemi 2: 612 (1812). (Fredrika Bremers) ofantliga celebritet. Sturzen-Becker S. arb. 1: 110 (1845, 1861).
2) [jfr motsv. anv. i t., eng. o. fr.] celeber person; berömdhet; notabilitet. Bland Wiens .. litteratörer har jag endast besökt den berömdaste, Joseph von Hammer .. En annan celebritet, .. kejsarens Lifmedicus, sökte jag af mera prosaiskt motiv. Fahlcrantz 4: 214 (1836). (Värdshusflickan) skulle nog haft lust att gå in vid scenen och bli en celebritet. Sturzen-Becker S. arb. 2: 53 (1861). (En) musikalisk celebritet. Wieselgren Bild. 464 (1881, 1889). Der voro alla stadens celebriteter. Hahnsson (1888). En celebritet inom atletiken. SD 1896, nr 19, s. 3.
Spoiler title