publicerad: 1910
DEPRAVERA dep1rave4ra l. de1-, i Sveal. äfv. -e3ra2, v. -ade. vbalsbst. -ANDE, -ING; jfr DEPRAVATION.
Etymologi
[jfr t. depravieren, eng. deprave, fr. dépraver, af lat. depravare, af de-, i grund, fullkomligt, l. föverhufvud med öfrstärkande bet., o. pravus, krokig, förvriden, oriktig, förvänd, ond, dålig]
1) [jfr motsv. anv. i eng. o. fr. samt lat. dictum industria depravatum] (föga br.) med afs. på ett (skriftligt) uttalande l. yttrande af ngn, en text o. d.: fördärfva, förvanska, korrumpera. Philippus (Melanchton) .. bekenner .., at han hafwer funnit månge Sententier in Patribus (dvs. satser hos kyrkofäderna), som äre orätt verterede (dvs. öfversatta), och myket deprauerede. Carl IX Svar K 3 a (1606). Olbers I bibelöfv.-fr. 128 (i handl. fr. 1874).
2) [jfr motsv. anv. i t. o. eng. samt fr. les mauvais exemples l'ont dépravé, lat. puer indulgentia nostra depravatus est] med afs. på person, samhälle l. samhällsklass, historiskt tidsskede o. d., ngns smak o. böjelser, känslor, tänkesätt, seder o. d., äfvensom konst o. litteratur: fördärfva, försämra, förskämma, snedvrida. Dåliga författare depravera allmänhetens smak. Depravera. Försämra, förderfva i afseende på sederna. Konv.-lex. (1858). Verdandi 1890, s. 252. Ett lättsinne, en flyktighet, en fåfänga, som värkar depraverande på nationen. Erdmann Bellman 56 (1899). Närheten till hufvudstaden (har) depraverat .. en god del af befolkningen (i skärgården) — mest genom alkoholen. Vasenius Samkänslan 85 (1901). — särsk. [jfr fr. un homme dépravé, des mœurs dépravées] i p. pf. ss. adj.: moraliskt fördärfvad(t) (person, samhälle, tidehvarf osv.); förskämd(a) (smak, böjelser); (seder, tänkesätt, åskådning, konst, litteratur) som vittna(r) om moraliskt förfall l. är(o) uttryck för en förskämd, från det sunda o. naturliga aflägsnad smak; jfr DEGENERERAD. Depraverad, försämrad, förderfvad till seder. Pfeiffer (1837). En depraverad press har på förhand afgjort saken. Brink Londons polis 193 (1851; eng. a depraved press). Konsten .. är depraverad. Tekn. tidskr. 1872, s. 82 (i en uppsats om den moderna guldsmedskonsten). Hela den gustavianska tiden var med afseende på lösa kärleksförbindelser en djupt depraverad period. H. Schück (1894) hos Kellgren Bref t. Clewberg VIII. (Tanten) ville gifta bort flickan med den .. depraverade lord Rosmouth. PT 1904, nr 228, s. 3.
Spoiler title
Spoiler content