publicerad: 1910
DEPOSSEDERA dep1osede4ra l. de1-, äfv. depos1-, i Sveal. äfv. -e3ra2 (depåssedèra Dalin), l. (numera knappast br.) DEPOSSIDERA -si-, v. -ade. vbalsbst. -ANDE (Dalin (1850)).
Ordformer
(depossi- RARP 8: 277 (1660), Förordn. ang. byten af cronoläg. 1728, s. 2, Sahlstedt (1769) m. fl.; deposse- Ad. prot. 1800, 1: 132 osv.)
Etymologi
[jfr t. depossedieren; af fr. déposséder, af dé- (motsv. lat. dis-, itu, isär, åtskils) med upphäfvande bet. o. posséder, af lat. possidere, besitta, innehafva (jfr POSSEDERA, POSSESSION, POSSESSIONAT); det äldre depossidera ansluter sig omedelbart till possidere l. utgår från en (i mlat. uppvisad) lat. l. latiniserad form depossidere]
(numera knappast br. utom i b) beröfva l. afhända l. fråntaga (ngn) egendom l. en rättighet o. d.; drifva (ngn) från besittningen af (ngt); i sht i pass. The som igenom kiöp .. ähre komne i någhre godz som reduceras böre, beswäre sigh att the obetalte depossideras. RARP 8: 277 (1660). Depossidera, drifwa vr rumet (dvs. från sin plats), afsettia. Swedberg Schibb. 263 (1716). Depossidera. Sätta en utur besittning. Sahlstedt (1769). Då den som har en fullmagt blir depossederad derigenom, at någon af den ätt han representerar kommer at sjelf intaga sit rum på Riddarhuset. Ad. prot. 1800, 1: 132. Depossedera .. Drifva från besittningen af något, afhända. Dalin (1850). — särsk.
a) (†) med det som ngn beröfvas angifvet gm direkt obj. l. [jfr fr. déposséder quelqu'un de quelque chose] en af prep. af l. (ut)ur inledd bestämning. Een Ström i Wrå Sochn, den H:r Oluff Rosenstiärna söker alldeles depossidera Stomnen Slättewrå dersammastädes. Växiö domk. akt. 1677, nr 281. Om någon igenom Dom och Laga immission är kommen uti något godz, bör han intet therutur depossideras, förr än han lagligen therutur winnes. Schmedeman Just. 1226 (1688). Eftersom Kongl. Maj:t intet wil, at Ägarne af Köpegodsen skole depossideras af sådane deras innehafwande Egendom, förrän efter träffad Liqvidation öfwer Köpeskillingen. Stadg. ang. landtmil. 2: 336 (1690). Förordn. ang. byten af cronoläg. 1728, s. 2 (konstrueradt med utur).
b) [jfr motsv. anv. i t.] (mindre br.) hist. fråntaga (en furste) hans land l. krona. Till Frankrike afträddes (gm freden i Lunéville) på venstra Rhenstranden 1,150 qvadratmil land med 4 1/2 millioner invånare; men de tyska furstar, som genom dessa afträdelser ”depossederats”, skulle få vederlag inom Tyskland. Sjögren Nittonde årh. hist. 1: 99 (1891). 2 NF (1906).
Spoiler title
Spoiler content