SAOB
Svenska Akademiens ordbok
tryckår: 1922  
ENIG e3nig2, adj. -are (Sylvius Mornay 33 (1674; i bet. 1) osv.). adv. -T.
Etymologi
[fsv. enunga, enigh m. fl. former, ende; jfr isl. einigr, ngn som helst, ingen. I övriga bet. liksom d. enig lånat av mnt. einich, enig, l. av t. einig. Jfr mht. einich, enich, ende, ensam, någon, fht. einac, einic, ende, någon, fsax. ēnig, någon, holl. eenig, eng. any, någon, got. ainahs, ende; jfr äv. lat. unicus. Ordet är en avl. av motsvarigheterna till EN, räkn.]
1) (†) ensam i sitt slag, ende. Min tienare Dauid skal wara theras Konung, och allas theras Enige Heerde. Hes. 37: 24 (Bib. 1541). Then ähra, som hörer Herranom Iesu Christo, lika som then enigha Midlaren allena til. L. Petri Kyrkeordn. Föret. 4 (1571). Mig (Cupido) vndrar om här finnes / En eenig Man äll' Qwinna, / Som mig ey månd tilbedia. Stiernhielm Cup. 1 (1649, 1668).
2) (numera bl. ngn gg arkaiserande i teologiskt språkbruk) som till sitt väsen är en, som utgör en osöndrad enhet, enhetlig, osöndrad, sig själv alltigenom lik, utan sinsemellan stridiga moment, ensartad, likformig, likadan. Wij dyrkom en enigh Gudh j tree Personer, och tree Personer j en enigh Guddom. UpsMöt. C 2 b (1593). Thet .. stoora och eeniga Alex. Magni rijke .. deltes effter hans dödh. Rudbeckius Kon. reg. 213 (1615). Rudin 1 Evigh. 2: 5 (1870, 1878). — jfr TREENIG.
3) (†) som (till väsen l. beskaffenhet) är ett med ngt annat (detsamma som ngt annat), identisk (med ngt), överensstämmande l. sammanfallande (med ngt). (Liturgien) fans j sielffue grunden wara enigh medh thet Påweske Messe Offer. Handb. 1614, Föret. 1 b. Min begäran .. (är) med een gammal plägsedh och ordningh här uthj Gymnasio aldeles eenig och lijkmätig. VDAkt. 1688, nr 65. Förändringar, hvilka ingalunda blifvit utförda i en med kyrkans äldre delar enig smak. J. E. Rydqvist i SvLittFT 1838, sp. 167. Geijer I. 5: 132 (1842).
4) av samma mening l. tanke l. åsikt, ense; överensstämmande i tanke, vilja, beslut l. handling; överens med ngn (om ngt l. i ngt); endräktig, sams. Vi voro l. blevo eniga om att hålla honom om ryggen, eniga om att han gjort en stor dumhet. Ett enigt riksdagsbeslut, eniga utskottsval (som de olika partierna förena sig om). Enigt avgöra l. besluta ngt. Hålla enigt ihop. Enig samvärkan. Eniga om priset, om villkoren. Ingen skal .. til then Konunglige Crono och Regemente här i Rijket komme, som icke medh osz eenig är, vthi then Christelige reene Evangelii Lähre. Stiernman Riksd. 504 (1600). Wij (bröder) wele .. / Enige leffua och medh fredh. Messenius Blanck. 14 (1614). Dhe .. wore Eenige om Penningernes Vttgifwende. RARP 1: 121 (1630). Dee lefwa eij enigt till sammans. KKD 6: 62 (1708; om ett äkta par). Alla riksråden .. syntes .. eniga i motståndet mot konungen. Malmström Hist. 6: 73 (1877). Så vardt man ändtligen enig om dagen och stället (för dådet). Rydberg Rom. d. 82 (1877). Det eljest så eniga landtmannapartiet skilde sig i fråga om tillsättningen af det särskilda utskottet. De Geer Minnen 2: 258 (1892). — jfr OENIG.
5) (†) om sak: som man är enig (se 4) l. överens om; oomtvistad. Högsätet och Holdershatten hafva altid varit eniga Gränse-märken. VetAH 1763, s. 292. — jfr OENIG.
Spoiler title