ENROLLERA aŋ1role4ra, i Sveal. äv. -e3ra2 (anngrålèra Dalin), ngn gg INRULLERA in1rul- (i`n-rulle´ra Weste), v. -ade. vbalsbst. -ANDE, -ING (se d. o.).
Ordformer
(enrol(l)- 1740 osv. enroull- 1713—1727. enrull- DA 1808. inrull- Serenius(1734; under orderly), Auerbach(1909))
Etymologi
[jfr t. enrollieren, av fr. enrôler, av en, in, i o. rôle, lista (se RULLA o. ROLL)]
uppföra (ngn) i rullan över (arméens l. marinens) soldater; inskriva (ngn ss. soldat); uttaga till krigstjänst; äv. oeg. l. mer l. mindre bildl.; i eg. anv. numera bl. i fråga om ä. förh. Hon var enrollerad i det lätta gardet. HSH 3: 195(1713). En ung och rask Borgersman, som förut varit enrullerad vid Cavalleriet. DA 1808, nr 86, s. 12.Uppland 1: 272(1902). — särsk. (förr) om enrollering av (därtill villiga) personer i en särskild marin kår, vars medlemmar under fredstid voro relativt fritagna från kommendering på villkor att de idkade sjöfart l. saltsjöfiske. PH 5: 3008(1750).
