SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1922  
ERNSTAFTIG, adj. -are. adv. -EN.
Ordformer
(-afft-)
Etymologi
[av mnt. ernstaftich; jfr ERNST]
(†) allvarlig; eftertrycklig, värklig. GR 9: 184 (1534). Ernstafftigare mootståndh. Tegel G. I 2: 91 (1622).
Spoiler title
Spoiler content