SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1928  
GIPSA jip3sa2, v. -ade. vbalsbst. -ANDE, -NING (äv. konkret, se 1 slutet); -ARE (se avledn.).
Ordformer
(gipsa 1665 osv. gypsa 1685 (: Begypsat, p. pf.)1755)
Etymologi
[jfr d. gipse, t. gipsen, lat. gypsare; avledn. till GIPS]
1) täcka l. överdraga (ngt, i sht innertak l. innervägg) med ett lager av gipsbruk l. gipsputs, rappa l. putsa med gipsbruk l. gipsputs; i sht i p. pf. med mer l. mindre adjektivisk bet. o. ss. vbalsbst. -ning; stundom (i sht i p. pf.) oeg. i fråga om vitrappning l. vitputsning av tak o. d. som utföres l. utförts med annat material än gips; äv. i fråga om gipsgjutning, numera bl. ss. vbalsbst. -are (se avledn.). UHiärne Vitt. 131 (1665). Gipsade Tak sågos .. i Håkanstorp .. som varit gjorde af kritleran ifrån Tullstorp. Linné Sk. 197 (1751). Taket är orneradt af .. gipsade träbilder i bjerta färger. Estlander KonstH 404 (1867). Taken äro gipsade och fullmålade med bilder. Lagerlöf Holg. 2: 48 (1907). — särsk. ss. vbalsbst. -ning i konkret anv.: överdrag l. rappning som består av gipsbruk l. gipsputs; förr äv. i pl.: gipsarbeten. Den härliga byggnaden, de sköna gipsningarne, de gamle .. (romerska kejsarnas) Buster, som stodo i sine Nicher i förstugan, .. gjorde, at man ej utan smärta kunde se en så stor härlighet .. nu stå tom och utan inbyggare. Linné Vg. 49 (1747; om Lindholmens slott). Björkman (1889).
2) (i sht i fackspr.) med gipsmassa fästa (ngt vid ngt annat). Lampan (avblåses) medelst en spetslåga .. och är därefter färdig till gipsning, d. v. s. att förses med den fattning, som skall användas för praktiskt bruk. TT 1894, M. s. 8. 2UB 3: 169 (1897).
3) (förr) landt. med avs. på växt l. åker: göda med malen, bränd l. rå gips. Då man straxt efter kornskörden eller om våren gipsar klöfvern, som våren förut blifvit sådd bland kornet. EconA 1807, maj s. 87. LB 1: 482 (1902).
4) i sht kirurg. anlägga gipsförband; förse (kroppsdel l. person) med gipsförband. Det blir nog nödvändigt att gipsa knäet. Huru länge skall han ligga gipsad? Wide MedGymn. 376 (1896).
5) (i fackspr.) i p. pf. ss. adj., om vin: som försatts med bränd l. rå gips l. som erhållits av druvor l. must som beströtts med bränd l. rå gips (för ökande av vinets hållbarhet o. förhöjande av dess färg). Gipsade viner hafva en mer lifligt röd färg. NF 17: 1073 (1893). 2NF 32: 610 (1921).
Särsk. förb.: GIPSA IN10 4 (i fackspr.) till 2: fästa (ngt i hål o. d.) med gipsmassa. Blydyblar .. gipsas in i borrade hål. Elfving Starkstr. 164 (1909). jfr IN-GIPSA.
Avledn.: GIPSARE, m.||(ig.). [jfr t. gipser] (numera föga br.) till 1: gipsarbetare, gipsgjutare. Serenius Qq 4 a (1734). En tysk gipsare, som hade att fylla fotstycket (å gipsgruppen Adonis o. Proserpina i Köpenhamn) med gips. SD 1900, nr 185, s. 5.
Spoiler title
Spoiler content