SAOB
Svenska Akademiens ordbok
tryckår: 1929  
GRAMMATIK gram1ati4k, r. (f. Nordforss (1805)); best. -en; pl. (i bet. b) -er (Heldmann TySpr. 3 (1726) osv.); äv. (numera nästan bl. i bet. b, ngt ålderdoml. l. vard.) GRAMMATIKA gramat4i-ka, äv. 0302 (gramma´tika (l. gramattika) Weste, -màticka Dalin), r. l. f.; best. -an; pl. (i bet. b) -or (Swedberg Gr. Förrspr. 9 (1722) osv.).
Ordformer
(-ik (-ic) 1740 osv. -ika (-ica) 1722 osv. Anm. Tidigast användes rent lat. form, t. ex. redan hos LPetri KO 86 b (1571; äv. i hskr. 1561: in Grammatica))
Etymologi
[formen grammatik av t. grammatik, av lat. grammatica, varav formen grammatika; till gr. γραμματική (dvs. τέχνη, konst), f. av γραμματικός, adj., som har avs. på bokstäver, språk o. d., till γράμμα, bokstav (se -GRAM); jfr GRAMMATIKER, GRAMMATISERA, GRAMMATISK, GRAMMATIST]
i sht språkv. språklära; läran l. vetenskapen om språkets (i allm.) l. ngt visst språks byggnad l. utveckling, numera ofta uppdelad i: ljudlära, formlära (innefattande äv. syntax) o. betydelselära, l. (i sht vid mera elementär behandling): ljudlära, (egentlig) formlära o. syntax (jämte satslära); stundom innefattande rättstavning m. m.; förr äv.: konsten att rätt tala l. skriva ett språk. Svensk, tysk, latinsk grammatik. Historisk grammatik, läran om ett l. flera språks utveckling, språkhistoria, motsatt: deskriptiv l. beskrivande grammatik, avseende ett språks beskaffenhet vid en viss tidpunkt. Jämförande l. komparativ grammatik, historisk grammatik som jämför flera l. färre besläktade språk. Lundberg Paulson Erasmus 80 (1728). Man måste ju låta se, att man åtminstone förstår den Latinska, om ej den Svänska Grammatikan. Hof Skrifs. 257 (1753). Sahlstedt CritSaml. 94 (1759). Vettenskapen om reglorna för ett språk, kallas Grammatik. Tuderus Kiesewetter 128 (1806). Noreen VS 1: 47 (1903). — jfr MODERSMÅLS-, SANSKRIT-GRAMMATIK(A) m. fl. — särsk.
a) (numera bl. i fråga om förh. under antiken) allmännare: språkvetenskap, filologi; språkstudium. Nordforss (1805). 2NF (1908).
b) grammatik i skriftlig l. tryckt framställning, bok med grammatiskt innehåll, lärobok i grammatik. En kortt Svensk Grammatica. Swedberg (1722; boktitel). (Det) åligger .. (Sv.) Academien at utarbeta en Svensk Ordabok och Gramatica. 1SAH 1: 27 (1786, 1801). Tysk grammatik. Hjorth (1894; boktitel). — jfr DIALEKT-, SKOL-GRAMMATIK(A) m. fl.
Ssgr (i sht i fråga om skolundervisning): A: GRAMMATIK-BOCK, r. l. m. [jfr BOCK, sbst.2 1] jfr -ORRE. Verd. 1885, s. 171.
-BOK, pl. -böcker. (föga br.) jfr GRAMMATIK b. Cellarius LatGr. 3 (1703).
(b) -FÖRFATTARE. Frey 1849, s. 275.
-ORRE, r. l. m. (numera knappast br.) grammatikbock. Få stut för Grammatik-orrar. SP 1779, s. 1072.
-REGEL, pl. -regler. NordT 1888, s. 203.
(b) -SKRIVARE. (grammatik- 1783. grammatike- 1728) (numera bl. tillf., skämts.) grammatikförfattare. Lundberg Paulson Erasmus 130 (1728). Mannercrantz EngSpr. 45 (1783).
-STUDIUM.
-UNDERVISNING~0020. SvFlicksk. 42 (1888).
B (numera bl. tillf., skämts.): GRAMMATIKE-SKRIVARE, se A.
Avledn.: GRAMMATIKAL, adj. (†) grammatisk, grammatik-. Arfwidsson Oisian 2: 463 (1846). Ett grammatikalt arbete. PedT 1896, s. 485.
Ssgr (†): grammatikal-fel, n. SvLittFT 1838, sp. 522. Vinterbl. 1853, s. 182.
-studium. Tegnér (WB) 6: 90 (1827).
GRAMMATIKALISK, adj.; superl. -ast (tillf., skämts., i bet. 2, ss. adv. Almqvist AmH 2: 138 (1840)).
1) (numera knappast br.) som gäller l. har avs. på grammatiken, grammatisk, grammatik-. Grammaticaliske .. reglor. Bäckström FrSpr. Föret. 1 (1729). Den gamla grammatikaliska metoden af latinets inlärande. De Geer Minn. 2: 278 (1892). EHellquist i ArkNF 25: 354 (1909).
2) som står i överensstämmelse med l. följer grammatiken o. dess regler, grammatiskt riktig; i sht i fråga om ängsligt l. överdrivet noggrant iakttagande av grammatikens regler, ofta om talspråk som för nära ansluter sig till skriftspråket; förr äv., om översättning l. tolkning: i överensstämmelse med ordalydelsen, ordagrann. Wulf Köppen 2: LXIX (1799). Detta är väl ett Grammaticaliskt tolkningssätt; men meningen lider icke deraf till dess tydelighet. Ödmann StrFörs. 4: 289 (1822). Pfeiffer (1837). Rydberg Frib. 173 (1853, 1866). Hon .. talade .. grammatikaliskt. Söderberg Främl. 28 (1903). jfr O-GRAMMATIKALISK.
Spoiler title
Spoiler content