SAOL     SO     SAOB     Alla tre   läs på saob.se
SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1930  
HALLÅA halå4a, v. -ade. vbalsbst. -ANDE.
Ordformer
(hallo- c. 1830. hallå- 1898 osv.)
Etymologi
[jfr t. halloen, eng. halloo, v.; avledn. av HALLÅ]
(vard.)
1) ropa hallå; äv. allmännare: hojta. Nicander 1: 193 (c. 1830). Så hallåade jag efter en hyrvagn. Cavallin Stevenson o. Osbourne 21 (1898). jfr: Man kan t. ex. gott säga: ”Jag stog å hallåa i telefon en halvtimme, utan att dom svara ett dyft.” VerdS 216: 28 (1918).
2) (tillf.) tjänstgöra ss. ”hallåman” (”hallåfarbror” osv.). DN 1929, nr 205, s. 7.
Spoiler title
Spoiler content