SAOB
Svenska Akademiens ordbok
tryckår: 1931  
HIBERNERA hib1erne4ra l. hi1-, äv. -ærn-, i Sveal. äv. -e3ra2, v. -ade. vbalsbst. -ANDE; jfr HIBERNATION.
Ordformer
(hi- 1807 osv. hy- 1834)
Etymologi
[jfr t. hibernieren, fr. hiberner, ävensom eng. hibernate; efter lat. hibernare, ligga i vinterkvarter, avledn. av hibernus, vinterlig, till hiems, vinter (jfr GIMMER)]
1) (†) ligga i vinterkvarter l. tillbringa vintern (ngnstädes). Konungen skall .. hibernera i Helsingborg. KMyhrman (1807) hos Wrangel TegnKärlekss. 83.
2) zool. om vissa djur: övervintra, ligga i vintersömn l. vinterdvala; särsk. i p. pr. i adjektivisk anv. TLäk. 1834, s. 445. De hibernerande djuren. Thorell Zool. 1: 134 (1860). Lilljeborg Däggdj. 106 (1870). 2NF (1909).
Spoiler title