SAOB
Svenska Akademiens ordbok
tryckår: 1933  
IN ssgr (forts.; jfr anm. sp. 274):
IN-LANDISK, se INLÄNDSK, adj.1
-LANDS l. -LANDES, adv. (-landes 16231847. -lands 15591629) (†) inomlands. Nogor Tyran här inlands. LPetri Kr. 61 (1559). Ett Bibel-Sällskap har nödgats tigga in- och utlandes hvad Gustaf I anslagit af Kyrkornas tionde (näml. pänningar till tryckande av bibeln). Wieselgren SvSkL 1: 453 (1847).
-LANDSK, se INLÄNDSK, adj.1
-LAPPA, förr äv. -LÄPPA, -ning. (-lappa 1596 osv. -läppa 1807) [jfr t. einlappen]
1) (†) insätta lapp l. lappar; reparera (eg. gm insättande av lapp l. lappar); äv. bildl.; jfr INFLICKA. Balck Musæus Nn 3 b (1596; bildl.). Klåkarens stughw, ett fenster aff ny för .. 8 öre(,) Inlapad .. 4 öre. BtÅboH I. 1: 70 (c. 1610; i glasmästareräkning). En Swensk Poet (skall) icke inmängia eller inlappa vthi sine Dickter fremmande Ord och Glosor. Arvidi 21 (1651). Schultze Ordb. 2691 (c. 1755).
2) (i sht förr) jäg. omgiva (ett område) med jaktlappar; äv. med obj. betecknande djur som befinna sig inom ett område som på detta sätt skall inringas. Brummer 23 (1789). Detta jakttyg (dvs. rulldukslappar) medför den förmånen, att den bestämda platsen med större lätthet och skyndsamhet kan inlappas än (osv.). Hahr HbJäg. 218 (1866). Jämn patrullering hålles i skallgatan, för att, så vidt sig göra låter, hålla de inlappade vargarne inne. Därs. 243. BiblJäg. 4: 223 (1897).
-LASSA, -ning. avlasta (ngt) från fordon o. dyl. o. inlägga (det) i byggnad o. d.; äv.: lasta (ngt) på fordon o. d. Gadd Landtsk. 3: 520 (1777). (De losshuggna guanostyckena) inlassades i en hög och vid skottkärra. Andersson Verldsoms. 1: 174 (1853). Då, såsom i England och Amerika är vanligt, fodret, skuret till hackelse, inlassas (i ladan) medels elevator (så osv.). LB 2: 80 (1899).
-LASTA, -ning. jfr INNELASTAD.
1) lasta (en vara) på fartyg l. i järnvägsvagn o. d., taga (en vara) ombord på fartyg o. d., lasta in, lasta. SUFinlH 4: 304 (1614). PH 5: 2969 (1750). TörngrenMål. 222 (1801). Lagerlöf Troll 2: 97 (1921). särsk.
a) med bestämning angivande destinationsorten. Gosselman Col. 1: 115 (1828). Till Amsterdam inlastade d. 13 April (1560) skepp(aren) Erik Mörk i Sven Månssons skepp .. 53 skepp:d stångjern, 128 lisp:d smör. Forssell Hist. II. 1: 54 (c. 1871, 1875).
b) (†) med objektet ersatt med en av prep. med inledd bestämning. Ingen släppes till Hans (dvs. amiral Apraksins) Fahrty, ty han håller att inlasta medh Proviant. UrFinlH 252 (1716).
2) om fartyg: intaga (viss last), lasta. Ännu ligga månge utländske Skepp uti Puzzuolis Hamn, som inlasta Viner, Frukter, Silke, m. m. Björnståhl Resa 1: 261 (1771). VFl. 1909, s. 97.
3) (i fackspr.) med avs. på fartyg l. rum i fartyg l. järnvägsvagn o. d.: lasta gods på l. i (fartyg osv.), lasta. Smärre båtars in- och utlastning är mindre kostsam. Porthan 5: 391 (1797). TörngrenMål. 93 (1801). Lyckligtvis voro fartygen (med proviant) redan inlastade, och flera redan afgångna (från Umeå). Quennerstedt Torneå 2: 130 (1903).
Ssgr (till -LASTA 1): inlastnings-bro. (†) lastbrygga, kaj. Palmstedt Resedagb. 145 (1780).
-hamn. hamn där viss vara inlasta(t)s l. skall inlastas i fartyg. SFS 1919, s. 1647.
-ort. ort där viss vara inlasta(t)s l. skall inlastas i fartyg l. järnvägsvagn o. d. Berch Hush. 300 (1747). 2NF 30: 272 (1920).
-plats. inlastningsort. Carl XII Bref 426 (1717). Jungberg (1873; med hänv. till lastningsplats).
-sedel. (förr) av tullmyndighet utfärdat bevis rörande godset å till utrikes ort destinerat fartyg. SFS 1825, s. 219. BonnierKL (1924).
-LAXA, -ning. (i fackspr., i sht byggn. o. snick.) medelst ”laxning” fästa (en bjälke o. d. i en annan); äv. i fråga om liknande hopfästning av metallföremål. Palmstedt Resedagb. 6 (1778). Sigtmedlen (å geväret) bestå af korn och sigte. Kornet är rörligt åt båda sidorna, samt inlaxadt i en klack. Billmanson Vap. 90 (1880). Ofvan grundmuren (till ett resvirkeshus) lägges 2 hvarf liggande timmer, syllar, mellan hvilka golfbjälkarne grundt inlaxas. Juhlin-Dannfelt 331 (1886). SJ 2: 392 (1906).
Spoiler title
Spoiler content