publicerad: 1933
INSLAG in3~sla2g, n.; best. -et; pl. =.
Etymologi
1) till INSLÅ I 1: slag varigm ngt förflyttas in(åt); särsk. idrott. i sht i bandy: slag utfört efter vissa bestämda regler varigm boll som gått ut över sidlinjen inslås på banan. Balck Idr. 1: 113 (1886; i fråga om bollspelet långbo). Johanson o. Sandborg SpelReglBandy 8 (1907). IdrBl. 1924, nr 1, s. 2 (i fråga om bandy).
2) vävn. till INSLÅ I 1 a; särsk. konkret: garn som vid vävning inslås l. har inslagits i varpen (ränningen); äv. om garn avsett för dylikt ändamål. BoupptSthm 30/1 1672. Om (väv-) Skeden är lagom gran behöfves lika månge Marcker Garn til Inslag som upränning. Salander Gårdzf. 113 (1731). Hof Skrifs. 167 (1753; anfört ss. ”uppländskt” ord). Dunk, dunk slog hon inslaget in i ränningen. Väring Vint. 102 (1927). jfr: 2. paar nya laakan medh .. blaggars inslagh. BoupptSthm 20/3 1658. — jfr LINNE-, ULL-, YLLE-INSLAG m. fl. — särsk. (i vitter stil) i bild. Champagne till inslag, Rhenskt till varp, / Se det kan bära sig i stycket. Valerius 2: 90 (1809). De predikningar vore bäst, hvari det verkliga lifvet fått bilda inslag i de religiösa tankarnas ränning. VL 1901, nr 32, s. 3.
3) i bildl. anv. av 2, om ngt som ingår ss. (en urspr. icke dithörande o. i viss mån olikartad) del av ett större helt; ingrediens; tillsats. Det glänsande inslaget af sinnrika påfund och skildringar. Atterbom Minnest. 2: 42 (1840). Javanerna med inslag av hindublod befunnos stå européerna ganska nära. Lidforss Kås. 1: 12 (1908). Det platonska inslaget i den svenska romantiken. Nilsson SvRom. 3 (1916). Det utländska inslaget på våra gator. SvD(A) 1929, nr 184, s. 3. — jfr RAS-INSLAG.
4) [efter motsv. anv. i t.] (†) om medel som användes vid kypring av vin. (Morot) Blandas i de många kryddor, som kypare bruka til så kallat inslag på viner. Rothof 326 (1762).
5) spelt. till INSLÅ I 2, i brädspel: tärningskast varigm en utslagen bricka åter kan komma in i brädet. 2NF 4: 409 (1905).
6) (i fackspr.) till INSLÅ I 6 slutet: invikning; infållning; äv. konkret. Schultze Ordb. 4513 (c. 1755). Sömnadsb. 86 (1915). — särsk. bokb. den del av överdraget på ett bokbands sida som vikes in på bandets innersida (o. där delvis täckes av försättspapperet). Thon o. Kirsch 92 (1856). AHB 111: 50 (1882).
7) (†) till INSLÅ I 9 a: inläggning av säd o. d. i magasin. PH 6: 4788 (1758). Rabenius Kam. § 324 (1825). Widmark Helsingl. 1: 213 (1860). — jfr MAT-INSLAG.
8) [efter motsv. anv. i t.] (†) till INSLÅ I 9 d; eg.: omslag som anbringas på hoven av en häst; smörja l. salva som anbringas i hoven av en häst. IErici Colerus 2: 302 (c. 1645). Uthi Hofwen (på hästen) bereed ett Inslag af färsk Koodyngia, Salt och Ättickia. Rålamb 13: 197 (1690).
9) (†) bärgv. Inslag kallas de orter, eller början til stollar och grufvor, som ifrån dagen gå horizontelt in i berget. Rinman (1788).
a) om nedslag av projektil o. d. VetAÅrsb. 1911, s. 252 (i fråga om meteor). På sidorna av vägen gapa .. djupa gropar efter granaternas inslag. Hedin Front. 95 (1915).
b) (†), om nedslag av blixt l. rägn. (Vi må) bedie .. Gudh, för then vthestående Grödan, at han then osz beskydda och bewara wille, för sådana fahrlighit Wäders Vptändning och Inslagh. Herlicius Alm. 1641, s. 38.
11) [eg. elliptiskt för uttr. inslag i galopp] (numera mindre br.) hippol. förhållandet att en häst faller i galopp vid travtävling; jfr INSLÅ II 6. FFS 1883, nr 36, s. 6. Kusken .. gjorde allt för att lugna hingsten, men det oaktadt gjorde Ormonde sig skyldig till ett par inslag. IdrFinl. 3: 73 (1906). SvD(B) 1932, nr 85, s. 11.
Ssgr (i allm. till 2; vävn.): INSLAGS-ATLAS, r. l. n. atlas med inslaget förhärskande på rätsidan; motsatt: varpatlas. Andersson Väfn. 27 (1880). Norlind AllmogL 239 (1912). —
-KANNELÉ. visst slags lärft med inslaget förhärskande på rätsidan, ”glattrips”. Andersson Väfn. 29 (1880). TT 1897, Allm. s. 127. —
-KYPERT. kypert med inslaget förhärskande på rätsidan; motsatt: varpkypert (rännings- l. väftkypert). UB 6: 435 (1874). BonnierKL 6: 1572 (1925). —
(jfr INSLÅ I 5) -MINA. mil. ett slags underladdad mina som värkar under jorden utan att nämnvärdt beröra jordytan o. som är avsedd för förstöring av fientliga mingallerier, krossmina. KrigVAT 1856, s. 444. 3NF 14: 112 (1931). —
-RIPS. visst slags rips med inslaget förhärskande på rätsidan. Andersson Väfn. 31 (1880). SvRokoko 51 (1924). —
-SAMMET. sammet med två sorters inslag (med enkel varp); motsatt: varpsammet. Andersson Väfn. 116 (1880). 2NF 24: 593 (1916). —
(jfr 2) -TRIKÅ. trikå(vävnad) stickad med bl. en tvärsöver vävnaden gående tråd; motsatt: varptrikå. 2UB 8: 361 (1900). 2NF 26: 1332 (1917). —
-TRÅD. jfr -GARN. Pasch ÅrsbVetA 1837, s. 37. Påträdning af inslagstråden (i skytteln). GHT 1895, nr 218, s. 4.
Spoiler title
Spoiler content