SAOB
Svenska Akademiens ordbok
tryckår: 1934  
JUVER 4ver, n. ((†) m. Dähnert (1784), Helenius (1839); jfr Suomi 1850, s. 118 (: jufrar, pl.)); best. -vret ((†) -veret IErici Colerus 2: 49 (c. 1645)); pl. = ((†) -vrar Suomi 1850, s. 118); pl. best. -vren l. -verna; l. (numera bl. starkt bygdemålsfärgat) JUR 4r, sbst.2, n.; best. -et; pl. =.
Ordformer
(juver (jufver) c. 1645 osv. diufver 16941727. djufr 1756. jur (jwr, juur) 16391921; diur 16901772. juder 16651757)
Etymologi
[fsv. iuver, iugher, motsv. nor. juver, jur, d. yver, isl. júgr, júr, nyisl. júgur, júfur, mnt. jeder (Schröder Beitr. 2: 47 (1910)), ävensom (med annat avljudsstadium) fsax. ūdar, feng. ūder, eng. udder, fht. ūtar, ūtiro, t. euter o. på utomgermanskt område lat. ūber, gr. οὖϑαρ, sanskr. ūdhar, alla med bet.: juver; jfr lit. ūdrůti, vara dräktig, giva di; jfr äv. fslav. vymę, juver; på nordisk botten har det germ. ð ersatts med ȝ (gh), som senare blivit w (v), vilket stundom bortfallit (jfr Noreen SvEtym. 40 ff. (1897)). — Den nysv. formen juder har (oriktigt) bildats till jur gm analogi efter fjär: FJÄDER, klär: KLÄDER m. fl.]
(sammansatt) mjölkkörtel hos däggdjurshona (med undantag av människan), särsk. hos husdjur (i sht tamboskap). Schroderus Comenius 415 (1639). Så hålles the Getter at wara bäst som ära starcka, stora, släta, tiockhåroga, hafwa stort Iuur, och gifwa mycken Miölk. IErici Colerus 2: 151 (c. 1645). Krammat jwder molckar bäst. Grubb 427 (1665). (Köttet) skäres i tärningar, tillika med lungor, hiertat, diuret på kor eller får. Warg 445 (1755). Jufver som har stora mjölkådror och blifver sliddrigt efter mjölkningen, anses som et förmonligt märke hos en god mjölkko. Linderholm (1803). Hur hon slog den stackars vajan på juvret och drog i hennes spenar, så blev det ingen mjölk. Wiklund NomadskLb. 1: 99 (1917). — jfr KO-, KÖTT-, MJÖLK-JUVER m. fl.
Ssgr (i sht veter.): JUVER-INFLAMMATION. Sjöstedt Husdj. 1: 205 (1860). Bohm Husdj. 113 (1902).
-KÖRTEL. Man bör .. på samma gång mjölka de spenar, som utgå från samma jufverkörtel, d. v. s. venstra paret för sig och högra paret för sig. SmSkrLandth. 29: 5 (1886).
-LIDANDE, n. Sjöstedt Husdj. 1: 204 (1860). Kor behäftade med juverlidande. SDS 1925, nr 92, s. 7.
-POMADA. farm. (Alteasalva) begagnas bl. a. mot spenbölder hos kor: Spensalva, Jufverpomada o. Kopomada. Lindgren Läkem. 11 (1912).
-SJUKA. Juversjuka hos kor. Hembygden- (Hfors) 1910, s. 282.
-SJUKDOM~20 l. ~02. Den vanligaste jufversjukdom är inflammation. Sjöstedt Husdj. 1: 204 (1860).
-SVULLNAD. Fischerström 2: 466 (1780).
-TUBERKULOS. LAHT 1900, s. 93.
Spoiler title
Spoiler content