SAOB
Svenska Akademiens ordbok
tryckår: 1937  
KOMMUNIKATION kom1ɯnik1atʃω4n l. -u-, l. 010—, l. -aʃ-, r. l. f. (m. Weste); best. -en, vard. (utom i södra Sv.) äv. =; pl. -er.
Ordformer
(förr vanl. skrivet com-. -sion 1689. -tion (-tjon) 1549 osv.)
Etymologi
[jfr t. kommunikation, eng. o. fr. communication; ytterst av lat. communicatio (gen. -ōnis), vbalsbst. till communicare (se KOMMUNICERA)]
vbalsbst. till KOMMUNICERA.
1) (†) motsv. KOMMUNICERA 1 b: utdelande av nattvarden; äv. konkret: nattvardens sakrament, nattvard. Gezelius AReichenbach E 4 a (1668; konkret). BoupptSthm 1686, s. 1235 a, Bil.
2) motsv. KOMMUNICERA 2.
a) (†) förhållande(t) att två rum l. gångar o. d. sammanhänga med varandra, förbindelse (se d. o. 1 b); äv. konkret: sammanbindande l. förenande gång l. rör o. d. Om åtskillige Kärl eller Rör äga communication med hvarandra .., så stiger en flytande Materia uti allesammans til en lika högd. Triewald Förel. 2: 39 (1729, 1736). Dens. Eldmachin 24 (1734; konkret). Sund, som utgöra communication emellan .. Norrbotten och .. Raumo-Sjön. SP 1792, nr 134, s. 1. VetAH 1820, s. 253.
b) (mindre br.) i bildl. anv. av a: samband, samhörighet. Klockhoff ESkr. 379 (1865). Till allt det i sig själf fascinerande i Gripenbergs dikt och det öde den besjunger kommer en ny förtrollning genom den hemliga kommunikationen med Geijers majestätiska marsch. Böök SvStud. 469 (1913). (†) På hvardera (höjden), med temligt afstånd emellan, men så att en architektonisk communication ägt rum, presenterar sig en särskild grupp af ruiner. Atterbom Minn. 120 (1817).
3) motsv. KOMMUNICERA 3. — särsk.
a) (mindre br.) motsv. KOMMUNICERA 3 a: förhållande(t) l. möjlighet(en) att utbyta meningar l. att underhandla med l. erhålla upplysningar av l. avsluta transaktioner med ngn o. d., relation, förbindelse (se d. o. 1 d). OxBr. 10: 143 (1639). Orsaken, hvarföre Riks Fädren afskurit all omedelbar communication emellan Konungen och Riksens Ständer. Oelreich 165 (1755). Ehuru Hans Maj:t genom de Diplomatiska communicationerne förnummit, at (osv.). KrigVAH 1818 —21, s. 61 (1809). Den litterära kommunikation som med Danmark blifvit återställd. JournLTh. 1810, s. 770. Bönen är .. en kommunikation mellan Gud och människa. Aulén AllmTron 315 (1923).
b) förhållande(t) l. möjlighet(en) att färdas l. att transportera varor l. post o. dyl. l. att medelst telegraf l. telefon o. d. sända meddelanden mellan olika orter, samfärdsel, förbindelse (se d. o. 1 c); äv.: trafik, färdsel; äv. konkret: samfärdsmedel, samfärdsled; i konkret anv. numera nästan bl. i pl.; jfr KOMMUNICERA 3 b. Bäggie rijckernes undersåther haffve driffvit sine emellem venlig communication och vandell. G1R 20: 128 (1549). (I Norrbärke vore) nog anledning til beqvämare transport, igenom Canalers öpnande på vissa ställen, men til dess sådant kan ske, nyttjas nu den Communication, som naturen har lemnat. Hülphers Dal. 594 (1762). Sveriges kommunikationer. (1867; titel på publikation innehållande tidtabeller för järnvägar m. m.). Den .. dagliga kommunikationen mellan Sverige och Tyskland (borde) lämpligen .. anordnas från .. Trelleborg till .. Sassnitz. BtRiksdP 1890, IV. 1: nr 7, s. 34. Kommunikationernas storartade utveckling. 2UB 10: 407 (1907). — jfr LANDT-, POST-, SJÖ-, SJÖFARTS-, VATTEN-, ÅNGBÅTS-KOMMUNIKATION m. fl. — särsk.
α) mil. särsk. konkret, om anläggning o. d. som användes dels för truppers förflyttning o. för upprätthållande av förbindelse dem emellan, dels för överbringande av militära meddelanden; äv. bef. om portvalv under fästningsvall, utgång från fästning till fältet o. d.; jfr FÖRBINDELSE 1 c slutet. Om Communicationer från Städerne, till desz afsöndrade Skantzer. Rålamb 8: 44 (1691). Förbindelsegrafvar (kommunikationer), som från den först anlagda parallelen gå bakåt. Sappörregl. 1880, s. 2. KrigVAH 1887, s. 115.
β) (†) med gen.-bestämning angivande ngt som kan transporteras o. d., övergående i bet.: transport; jfr KOMMUNICERA 4. Traffiq, Handel och Warurs Communication och ombytande. PrivBergzbr. 1649, 8: L 3 b.
4) (†; se dock c) motsv. KOMMUNICERA 4 b; äv. mer l. mindre konkret; äv. i uttr. kommunikation med ngn, meddelande till ngn. RARP 1: 58 (1627). Jagh .. haffver undfångidh synnerligh frögdh af min K. B:rs skrifftelige communication om sin stadiga broderlige bevågenheet emott migh. OxBr. 10: 124 (1634). Hvarefter samtlige Stånden, efter erhållen communication, böra skyndsamt yttra sig, under hvilket Utskott de anse målet höra. RO 1810, § 44. Dalin (1852). — särsk.
a) i uttr. hålla kommunikation med l. till ngn, giva ngn meddelande, underrätta ngn (om ngt). Annerstedt UUH Bih. 1: 189 (i handl. fr. 1622). RARP 3: 326 (1643).
b) i uttr. giva l. få kommunikation av ngt o. d., giva underrättelse om ngt resp. få del av ngt (se DEL V 2 c ζ α'). Stiernman Riksd. 1672 (1672). KrigVAH 1816, s. 91 (1700). Weste FörslSAOB (1823).
c) (fullt br.) jur. motsv. KOMMUNICERA 4 b α: delgivning. Abrahamsson 233 (i handl. fr. 1723). Communication af Utslag i Oeconomie- och Politiemål. Branting Förf. 1: 320 (1827). Aldén Medb. 3: 149 (1885). jfr: Den regeln (har i svensk rättspraxis) utbildats, att besvär ej kunna bifallas utan kommunikation med den myndighet, som fattat det överklagade beslutet. Minnesskr1734Lag 2: 1041 (1934).
5) (†) motsv. KOMMUNICERA 5: rådplägning, rådslag, överläggning, samråd; särsk. i uttr. pläga kommunikation. (Den som vid riksdagen) vthe blifuer vthan laga Orssak enär någon Communication och Rådhslag skall holles Böte Fem Dl. Kopparmynt. RARP 3: 108 (1640). Duwalt meente man först borde pläga communication theröfver med the andre Ständer. Därs. 9: 250 (1664). Spegel Dagb. 36 (1680). Knutsbröderna samlades .. den 30 Januari (1701) till möte efter skedd kommunikation med den förnämste på orten varande gillesbrodern. MeddSlöjdF 1897, 1: 42.
Ssgr (i allm. till 3 b): KOMMUNIKATIONS-AVDELNING~020. mil. o. sjömil. avdelning av generalstaben resp. marinstaben o. försvarsstaben som har till uppgift att följa utvecklingen av samfärdsmedlen o. deras användning för militära ändamål. TjReglArm. 1889, s. 198. SvStatskal. 1897, s. 59 (i fråga om flottans stab). Därs. 1936, s. 94 (i fråga om generalstaben).
(4 c) -BEVIS. (föga br.) jur. jfr BEVIS 3. Weste FörslSAOB (1823). PT 1909, nr 237 A, s. 4.
-BRO. (numera knappast br.) mil. jfr KOMMUNIKATION 3 b α. Rålamb 8: 157 (1691). PT 1758, nr 45, s. 2.
-DEPARTEMENT(ET). ett 1919 inrättat svenskt statsdepartement som har att handlägga ärenden rörande samfärdseln m. m. SFS 1919, s. 641.
-EXPEDITION(EN). (i fråga om finl. förh.) under åren 18921918 benämning på en avdelning av senatens ekonomidepartement som hade att handlägga ärenden rörande samfärdseln m. m. FFS 1892, nr 30, s. 34.
-GALLERI. mil. i (äldre) fästning: galleri (se GALLERI, sbst.1 1) avsett att bereda förbindelse mellan olika gallerier. Ståhlsverd 86 (1755). Hazelius Bef. 295 (1836).
-LED, r. l. f. samfärdsled. BtRStP 1856—58, IV. 1: nr 144, s. 4.
-LINJE.
1) till 3 b: samfärdsled. Palmblad Norige 205 (1846). SJ 1: 373 (1906).
2) mil. till 3 b α.
a) förbindelselinje. KKD 6: 86 (1708). Tingsten AnvTakt. 14 (1887).
b) löpgrav som utgör förbindelse mellan olika löpgravar o. d. OSPT 1686, nr 30, s. 2. Nordberg C12 2: 529 (1740).
-MEDEL.
1) (†) meddelelsemedel; jfr KOMMUNIKATION 3 a, 4. Hammarsköld SvVitt. 2: 110 (1819). Den tid är redan förbi, då detta språk (dvs. latin) emellan statsmän och lärde var det enda kommunikationsmedlet. Frey 1850, s. 69.
2) till 3 b: samfärdsmedel. Kanske upplefva vi ännu i vår tidålder den märkvärdigheten, att jernvägar, såsom det förträffligaste communicationsmedel, .. allment införas i de mest cultiverade länder. DA 1824, nr 295, s. 1. 2NF 38: 804 (1926).
-MINISTER. (icke officiell) benämning på statsrådet o. chefen för kommunikationsdepartementet. —
-NÄT. nät av vägar (o. andra samfärdsmedel). 2VittAH 18: 160 (1839, 1846). Henriksson Tyskl. 340 (1901).
-ORT. bärgv. ort som förbinder olika rum i en gruva. Bergv. 2: 353 (1746). TT 1902, K. s. 104.
(4 c) -RESOLUTION. jur. skriftligt beslut av myndighet att parts inlaga l. yrkande skall delgivas annan part l. myndighet. Bergv. 2: 245 (1741). Minnesskr1734Lag 1: 351 (1934).
-TABELL. tabell angivande tiderna för järnvägstågs, fartygs o. d. gång, tidtabell. WoJ (1891). Sydsvenska kommunikationstabellen. (1896; titel på publikation).
(4 c) -TID. jur. av myndighet förelagd tid inom vilken delgivning skall äga rum. BtRiksdP 1901, Saml. 1. I. 2: nr 24, s. 204. 1NJA 1912, s. 492.
-TRAPPA. byggn. (mindre) trappa för förbindelse mellan tvenne våningar i ett hus. TT 1878, s. 30. BtRiksdP 1902, Saml. 1. I. 2: nr 34, s. 52.
-VÄG. väg gm vilken förbindelse uppnås mellan olika orter o. d., väg som tjänar samfärdseln. Palmblad Norige 205 (1846). SFS 1873, nr 25, s. 4. TT 1899, Byggn. s. 133. särsk.
a) (numera knappast br.) om mindre väg, biväg. Ingen Landsväg går genom denna Församling. Blott en Communications- eller så kallad Biväg kommer från Hvarf. Salander Åsled 17 (1811). Jungberg (1873).
b) mil. förbindelseväg; jfr KOMMUNIKATION 3 b α. Lefrén Förel. 2: 50 (1817).
-VÄRK, n. offentligt samfärdsmedel betraktat ss. affärsföretag l. institution. TT 1898, Byggn. s. 85. särsk. i utvidgad anv., om vart särskilt av postvärket, telegrafvärket, statens järnvägar o. statens vattenfallsvärk; i sht i pl. best., om samtliga dessa värk. SFS 1919, s. 2495.
-VÄSEN l. -VÄSENDE. sammanfattning(en) av samtliga offentliga samfärdsmedel o. -inrättningar i ett land o. d. TT 1874, s. 55.
Spoiler title
Spoiler content