SAOB
Svenska Akademiens ordbok
tryckår: 1942  
MALT mal4t, n., äv. r. l. m. (Aurivillius Gr. 42 (1684), SvUppslB (1934)); best. -et, ss. r. l. m. -en.
Ordformer
(mal(l)t(t) 1524 osv. målt 1537)
Etymologi
[fsv. malt, n.; jfr d., nor. o. isl. malt, t. malz, eng. malt, ävensom (från germ. spr. inlånade) fr. malt, fin. mallas; till stammen i sv. dial. mälta, gro, malt, adj., litet rutten, isl. melta, st. v., upplösa, smälta (födan), nyisl. maltur, rutten, samt i SMÄLTA o. MULTNA. — Jfr MALTAS, MALTOS, MÄLTA]
säd (vanl. korn) beredd för att användas ss. råvara för tillvärkning av vissa drycker (öl, brännvin) på så sätt att den underkastats en konstlad (gm uppblötning framkallad) groningsprocess, som gm torkning åter bragts att upphöra, o. härigm kommit att innehålla vissa diastatiska enzym med förmåga att till jäsbart socker förvandla stärkelse (som förekommer i säden l., ss. vid brännvinsbränning, i råvara varmed dylik säd uppblandas). Ljust, mörkt malt, med ljusare resp. mörkare färg, för framställning av ljust resp. mörkt öl. Torka malt. OPetri Tb. 7 (1524; uppl. 1929). Malt gjöres hos oss af korn; hos få af hvete; men sällan af hafra; minst af råg. Alm- (Sthm) 1749, s. 30. Hurra för humle! Hurra för malt! / De äro lifvets Krydda och salt. Strandberg Friederich 53 (1850). Öl brygges af malt och humle. ArbB 41 (1887). Starck Kemi 260 (1931). — jfr BRÄNNERI-, FÄRG-, GLAS-, HAVRE-, KORN-, PORTER-, TORR-, VETE-MALT m. fl. — särsk. bildl.
a) [jfr motsv. uttr. i d.] (†) i uttr. bära l. föra ondt malt till gillet l. gilles, icke brygga godt malt o. d., komma med l. säga sådant som uppväcker oenighet l. split l. strid, utså split, åstadkomma kiv o. gräl o. d. G1R 13: 15 (1540). Grubb 914 (1665).
b) (numera bl. i vissa trakter) i uttr. det är l. var l. blev annat malt o. d., det är l. var l. blev ngt (helt) annat (o. bättre). Bellman (BellmS) 4: 40 (1769). Du skulle vara som Alfred, det vore annat malt. Holmgren BlåmKist. 70 (i handl. fr. c. 1900). jfr: Det var annat malt, än att brygga på såder och kornagnar. Granlund Ordspr. (c. 1880).
c) (i vissa trakter) i uttr. torka malt, namn på en lek. Rudbeck Atl. 2: 309 (1689). 4GbgVSH V—VI. 4: 84 (1903).
Ssgr (i allm. i fackspr., i sht brygg. o. brännvinsbr.): A: MALT-BAD. [jfr t. malzbad] med. med tillsats av malt i badvattnet. TLäk. 1834, s. 26.
-BEREDNING.
-BINGE. binge (se d. o. 1) för förvaring av malt. G1R 18: 43 (1546).
-BOD. (i sht förr) för förvaring av malt. Lindfors (1824).
-DRICKA, n. maltdryck; numera bl. om maltdryck med jämförelsevis liten alkoholhalt i förh. till vörtstyrkan. Aken Reseap. 148 (1746). SFS 1923, s. 196.
-DRYCK. (malt- 1817 osv. malte- 1872) dryck beredd av malt, humle, jäst o. vatten (öl, porter, svagdricka). KrigVAH 1817, s. 22.
-DRYG. = -stark. Kullberg Bref 1: 153 (1844).
-ESSENS. (†) maltextrakt; vört. SvMerc. V. 1: 350 (1759). Landell Bligh 5 (1795).
-EXTRAKT. (tjockflytande) extrakt av malt; numera företrädesvis om dylikt extrakt användt inom medicinen (ss. näringspreparat). Wallerius Hydrol. 105 (1748).
-FABRIK.
-FEN l. -FÄN l. -FJÄN. (†) avfall vid maltberedning, bestående av borst, agnar, skal o. d. Serenius EngÅkerm. 47 (1727). Hygiea 1896, 2: Bil. 39. —
-GOLV. golv avsett för maltets utbredning under groningsprocessen. Pasch ÅrsbVetA 1837, s. 104.
-GRODD. om de groddar som bildas på maltkornen under mältningsprocessen o. som efter maltets torkning borttagas; särsk. (i sg. o. pl.) ss. ämnesnamn, om den av dessa groddar bildade avfallsprodukten, med användning bl. a. ss. kreatursfoder o. inom jästindustrien. Arrhenius Jordbr. 1: 145 (1859).
-GRÖPE. jfr -skrot. Alm(Sthm) 1786, s. 41.
-GÖRARE. arbetare som yrkesmässigt sysslar med beredning av malt, mältare; numera bl. om dylik arbetare i bränneri. KultHM 3: 78 (1706).
-HALT, r. l. m. —
-HUS. (malt- 1527 osv. malte- 1678) [y. fsv. malthus (Hildebrand Medelt. 2: 259)] (i sht förr) hus för framställning o. förvaring av malt, mälthus, mälteri. G1R 4: 36 (1527).
-INFUSION. jfr infusion 3. Berzelius Kemi 5: 942 (1828).
-KAFFE. [jfr t. malzkaffee] mältat o. rostat korn användt ss. ersättningsmedel för kaffe; kaffe kokat på dylikt korn. Uhrström Hemläk. 295 (1880).
-KAMMARE. [jfr t. malzkammer] för förvaring av malt. Lindberg Svagdr. 49 (1892).
-KAR. Rålamb 13: 75 (1690).
-KARAMELL. [jfr t. malzbonbon] av malt o. socker. AHB 92: 13 (1876).
-KORN.
1) [fsv. maltkorn] korn (se d. o. 1) av malt. AHB 26: 9 (1869).
2) korn (se d. o. 4) avsett att användas till malt. Juhlin-Dannfelt (1886).
-KROSS, r. l. m. [jfr t. malzquetsche] maskin för krossning l. malning av malt (före bryggningen). TT 1876, s. 92.
-KROSSNING.
-KUR; pl. -er. med. (i sht förr brukad) dietkur vari ingår användande av maltextrakt o. d. i stor utsträckning. Lundell (1893).
-KVARN. (numera mindre br.) = -kross. LReg. 17 (1563). BoupptVäxjö 1899.
-KÄLLARE. jfr -sal. UB 5: 150 (1873).
-KÖLNA, r. l. f. kölna. Serenius (1734; under malt-kiln).
-LOFT. utrymme (loft) för förvaring av malt. PT 1899, nr 42 A, s. 1. —
-MAKARE. [jfr t. malzmacher] (†) = -görare. 1Saml. 1—6: 526 (1774; om förh. 1493).
-MJÖL. jfr -skrot. Kiellberg KonstnHandtv. Brygg. 5 (1753).
-MÄSK. mäskat malt. 3NF 14: 176 (1931).
-MÄSTARE. person som förestår maltberedningen i ett bryggeri l. dyl. PT 1897, nr 253 A, s. 1. —
-POLERMASKIN~0102 l. ~0200. för avlägsnande av skal o. föroreningar o. d. från maltet (innan detta går till krossmaskinen). PT 1912, nr 137 B, s. 3. —
-PUTSMASKIN~002 l. ~200. [jfr t. malzputzmaschine] maskin för avskiljande av groddarna från det torkade maltet. LD 1898, nr 147, s. 2.
-PÖRTE. (förr, i Finl.) mälthus, kölna (se kölna, sbst. 1). Murenius AV 391 (1658). Rig 1922, s. 98 (om ä. förh.).
-RODER l. -ROR. (i sht förr) redskap för maltets omrörande under mäskningen. Möller 1: 1222 (1745).
-ROSTNINGSMASKIN~2000 l. ~0002. för rostning av malt (vid tillvärkning av färgmalt). Lindberg Svagdr. Bih. 24 (1892).
-RÄNTA, r. l. f. (förr) kam. ränta (skatteavgift, avrad) som utgick i malt. LMil. 2: 109 (1687).
-SAL. rum för maltets utbredning under groningsprocessen; jfr -golv, -källare.
-SILO. för förvaring av malt. —
-SIRAP l. -SIRUP. [jfr t. malzsirup] = -extrakt. Lindberg Ölbr. 93 (1885).
-SKATT.
1) (förr) kam. skatteavgift som utgick i malt. G1R 11: 369 (1537).
2) förbrukningsskatt på malt. BtRiksdP 1883, I. 1: nr 5, s. 24. —
-SKROT. [jfr t. malzschrot] krossat l. malet malt. Lindberg Ölbr. 46 (1885).
-SOCKER. [jfr d. maltsukker, t. malzzucker]
1) kem. maltos. TT 1875, s. 210.
2) socker med tillsats av maltextrakt. SmålAlleh. 1883, nr 149, s. 1.
-SPIK. (†) maltgrodd. Juslenius 124 (1745).
-STARK. som har hög malthalt. TT 1879, s. 103.
-STYRKA, r. l. f. malthalt. LAHT 1898, s. 232.
-SURROGAT. surrogat för malt. UtsädT 1895, s. 252.
-TORKA, r. l. f. kölna. LdVBl. 1888, nr 83, s. 4.
-TORKNING. Murenius AV 505 (1661).
-TUNNA, r. l. f. särsk. (förr): (tunna använd ss.) visst mått för mätning av malt. Plantin PVetA 1787, s. 21. Malttunnan om 66 1/2 k(appar). Berzelius Själfbiogr. 129 (c. 1845).
-VÅG; pl. -ar. vid maltkrossen fäst självregistrerande våg för vägning av malt. Lindberg Svagdr. Bih. 15 (1892).
-VÄNDARE, r. l. m. redskap för luckring o. vändning av maltet i kölnan. —
-ÄMNE. (†) råvara varav malt beredes. KyrkohÅ 1909, MoA. s. 65 (1539). Schroderus Dict. 61 (c. 1635).
-ÄTTIKA. framställd av vört (utan tillsats av humle). (Ekenberg o.) Landin 965 (1894).
B (†): MALTE-DRYCK, -HUS, se A.
Spoiler title