SAOB
Svenska Akademiens ordbok
tryckår: 1943  
MARSIPAN mar1sipa4n, r.; best. -en, vard. (utom i södra Sv.) äv. =; pl. (om bakvärk o. d. av marsipan, numera mindre br.) -er (KryddRSthm 1541, s. 13, Auerbach (1911)) ((†) -or VinkällRSthm 1582, Därs. 1584).
Ordformer
(marce- 1630. marci- 15381927. mardis- 16421643. mars-, mars‛- (i vers) c. 1650 c. 1710. marse- (-sse-) 15801584. marsi- (-ssi-) 1541 osv. marsio- 1589. martio- 1589. martzi- 17221730. marze- 1889. marzi- 15791923. mas- c. 16701847. masi- 1708. mass- (-sz-) 16301690. masze- 1690. matsi- 1730. merse- c. 1600. -pan (-pahn) 1538 osv. -pann c. 16001690)
Etymologi
[y. fsv. marspan (HBrask (1524) i HSH 13: 115); jfr t. marzipan, eng. marchpane, marzipan, fr. massepain; av it. marzapane, eg.: liten ask, innehållet i en sådan ask, sötsaker, trol. av arab.-pers. martabān med samma bet.]
finare mandelmassa, som användes till konfekt l. till smärre figurer avsedda att förtäras l. ss. del av finare bakvärk; äv. (numera mindre br.) om bakvärk, konfektstycke l. figur av marsipan; förr äv. om större, dekorativt utsmyckad kaka som helt l. delvis bestod av marsipan. VarRerV 29 (1538). (Mindre konfekt får kringbjudas på bröllop) der emoot skole alle Marcipaner, medh Dåckor och Schåeszer wara förbudne. Stiernman Com. 3: 235 (1664). Sådanne rätter, som man tillförende hafft en styggelse före att röra wid, smakade oss nu så wehl som den skiönaste masipan. KKD 1: 179 (1708). Marzipanen knådas, kavlas ut och pressas ned i formar. SvD(A) 1923, nr 79, s. 13. — jfr CHOKLAD-, CITRON-MARSIPAN. — särsk. bildl. Ert framtids-Eden / av mjölk och marsipan. Ossiannilsson Ork. 141 (1907).
Ssgr: A: MARSIPAN-BIT.
-DEG. sockerbag. Oec. 91 (1730).
-FANA. (marsipane-) (förr) miniatyrfana för dekorering av bakvärk av marsipan. KlädkamRSthm 1613 A, s. 50 a.
-FIGUR. Schartau Kond. 179 (1847).
-GRIS. av marsipan. —
-SKIVA, r. l. f. —
-TÅRTA. med beläggning av marsipan. NF 10: 1031 (1886).
B (†): MARSIPANE-FANA, se A.
Spoiler title
Spoiler content