SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1943  
MATADOR mat1adå4r (matado´r Weste; - -då´r Dalin; rimmande med Inspectorer Dalin Vitt. II. 4: 214 (1761) o. med besvor Sjöberg (SVS) 2: 73 (c. 1824)), m., i bet. 2 r. l. m., i bet. 3 m.||ig.; best. -en, äv. -n; pl. -er.
Etymologi
[jfr d. matador; av t. l. fr. matador, av span. matador, tjurfäktare, eg.: dödare, avledn. av matar, slakta, döda, av lat. mactare, slakta]
1) i fråga om spanska förh.: tjurfäktare; särsk. om den förnämste toreron, som har att giva tjuren dödsstöten. De spanska flugor, hvarmed Matadorerna vid tjurfäktningar agga och reta sina rasande fiender. Gumælius Bonde 107 (1828). Tjuren hade fått matadorens svärd placerat på bestämd plats såsom avslutning på den ohyggliga leken. SvD(A) 1934, nr 213, s. 7.
2) spelt. i vissa kortspel: högt (trumf)kort (äss l. ”målare”); honnör (se d. o. 5); äv. (i sht förr) om vissa trumfkort i lomber; äv. [efter fr. faux matador] i uttr. falsk matador, om vissa lägre trumfkort. ÖB 33 (1712). Här är til at veta, at uthom de tre första Matadorer Espadille, Manille och Basta alla andra trumpfer, så långt de följas åt uti ordning, anses för Matadorer. BeskrLombreSp. 10 (1745). Falska matadorer, d. v. s. matadorer utom esset. HbiblSällsk. 1: 80 (1838; i vist). Bloden steg ända upp till hårfästet, när kaptenen måste kasta de superbaste matadorer på informatorns yttersta hackor. Almqvist TreFr. 1: 26 (1842; i piké). Efter dessa tre egentliga matadorer (dvs. spadilj, manilj o. basta) komma vidare de så kallade faux-matadorerne, eller de trumf som i oafbruten svit omedelbarligen följa på de förra. Lindskog Spelb. 3 (1847). Äss, kung, dam, knekt, tia, kallas honnörer eller matadorer. Därs. 75 (i vist). Östergren (1932).
3) [trol. utvecklat ur 2] (numera i sht skämts.) person som intager en dominerande ställning (i ett samhälle l. en trängre krets); storman, mäktig (o. rik) man; stor kaxe, pamp. Han är blefven en stor Matador uti denna landsorten. Oelreich 682 (i handl. fr. 1722). Bondståndets secreterare Werlin, en myndig matador. HH XXV. 2: 161 (1815). Idel fattiga stackare, så att landsortsmurfveln befans vara en riktig matador i denna samling. Benedictsson Ber. 28 (1886). En .. matador på sportfiskets område. Hammarström Sportfiske 204 (1925). — jfr BÖRS-, PÄNNING-, SMÅSTADS-MATADOR m. fl.
Avledn.: MATADORSKA, f. (tillf., skämts.) till 3: kvinnlig pamp l. matador. Det var minsann icke roligt att komma i en sådan matadorskas onåd, som en rik krögerskas. Zeipel Set. 3—4: 121 (1847).
Spoiler title
Spoiler content