SAOB
Svenska Akademiens ordbok
tryckår: 1943  
MEDIAN me1dia4n l. med1-, adj. o. sbst. r. l. f. l. m. ((i bet. II b, †) n. Ambrosiani DokumPappersbr. 377 (cit. fr. 1777), WoJ (1891)); ss. adj. med adv. -T; ss. sbst. best. -en; pl. -er.
Etymologi
[jfr t. median(e), eng. median, fr. médian(e); av lat. medianus, avledn. av medius (se MEDIUM)]
I. (i fackspr.) adj.: medial (se d. o. 1); äv.: medelmåttigt stor, medelstor. ConvLex. (1823). — särsk.
a) anat., kir., zool. o. bot. om (del av) organ: som befinner sig i l. nära resp. närmare kroppens l. organismens mittlinje; mellerst. Lovén ÅrsbVetA 1843—44, s. 58. Det mediana foderbladet (på vissa blommor). Fries SystBot. 29 (1891). Mjukdelsdissektionen sker (vid ledresektion) med korta längdsnitt .., helst med början mediant och fortsättande åt vardera sidan. LbKir. 1: 542 (1920).
b) (numera mindre br.) språkv. = MEDIAL 1 b. Mediana frikativor. Landsm. 1: 292 (1879). Noreen VS 1: 376 (1905).
II. sbst.
a) [jfr sv. dial. (Uppl.) mijān] (†) anat. = MEDIAN-ÅDER. G1R 25: 634 (1555). Effter 50. (levnadsåret) skal Medianen icke öpnas. IErici Colerus 1: 126 (c. 1645). Cederschiöld HbBarnm. 346 (1843). jfr MEDIAN-, VEN-ÅDER.
b) [jfr motsv. anv. i t.] (i fackspr.) om ett visst format på papper; numera särsk. om större skrivpappersformat. 2Saml. 4: 98 (1626). Stort median, smått median. Ambrosiani DokumPappersbr. 377 (cit. fr. 1777). Kjellin 835 (1927).
c) [jfr motsv. anv. i fr.] mat. benämning på en rät linje som sammanbinder en vinkelspets i en triangel med motstående sidas mittpunkt. Moll Fys. 1: 77 (1897).
d) statist. om ett medelvärde av sådan beskaffenhet att det överskrides lika ofta som det underskrides. Wigforss MatStat. 15 (1938).
Ssgr [i allm. med motsvarande bildningar i t. o. fr.]: A: (II b) MEDIAN-FOLIO. (förr) boktr. om ett slags stor folio. Fahlgrén Boktr. 114 (1853).
(II b) -FORM; pl. -ar. tekn. för framställning av papper i medianformat. Ambrosiani DokumPprsbr. 166 (i handl. fr. 1759).
(II b) -FORMAT. (förr) handel o. boktr. stort format på pappersark (i storlek mellan 45 × 50 o. 50 × 55 cm). Lindfors (1824). Meurman (1847).
(I a) -FÅRA, r. l. f. (†) anat. om vardera av de båda fåror som dela ryggmärgen i två symmetriska sidohälfter och av vilka den främre fortsätter in i hjärnan. Florman Anat. 2: 128 (1830). TLäk. 1834, s. 45.
(I a) -KÖL. zool. köl (se d. o. 2 b α) längs mittlinjen av ett organ o. d. Thomson Insect. 113 (1862).
(I a) -LINJE. (i fackspr.) mittlinje. LAHT 1919, s. 337.
(I a) -NERV. (i fackspr.; i sht zool. o. bot.) mittnerv. Thomson Insect. 135 (1862; i fjärilsvinge). Areschoug Blad. 53 (1878; i blad).
(II b) -OKTAV. (förr) boktr. om ett slags stor oktav. Weste (1807). Fahlgrén Boktr. 114 (1853).
(II b) -PAPPER. (förr) handel. o. boktr. papper(sark) i medianformat. HovförtärSthm 1654, s. 398, Bil. 42. Median-Papper kallas det, som är mindre än Regalt, men större än ordinärt Skrifpapper. Orrelius (1797). Cannelin (1921).
(I a) -PLAN, n. (i fackspr.) mittplan; äv.: symmetriplan. Lundström Warming 159 (1882). Blix Ögonm. 20 (1902).
(I a) -SEGMENT. zool. mittsegment, mellansegment (på insekt). 2NF 12: 710 (1909).
(I a) -SNITT. (i fackspr.) snitt genom medianplanet. Tholander Ordl. (c. 1875).
(I a) -STRÄNG, r. l. m. (föga br.) bot. kärlsträng i medianplanet. BotN 1874, s. 2. Areschoug Blad. 54 (1878).
(I a) -SYMMETRISK. bot. om ensymmetrisk blomma: vars symmetriplan sammanfaller med medianplanet. 2NF (1912).
(jfr II d) -VÄRDE. statist. = median II d. Fahlbeck StatTyp. 46 (1897).
(I a; jfr II a) -ÅDER. (median- 1675c. 1875. medians- 15781623) (numera föga br.) anat. o. med. benämning på en blodåder framför armbågsleden (som öppnas vid åderlåtning). BOlavi 43 a (1578). Tholander Ordl. (c. 1875).
B (†): MEDIANS-ÅDER, se A.
Spoiler title
Spoiler content