[jfr t., eng. o. fr. narration; av lat. narratio (gen. -ōnis), vbalsbst. till narrare, berätta]
(†) relation; berättelse (om ngt inträffat). D(omi)n(u)s Ericus bekende, att all then Narration och berättelse war san, som för:de Willam i Capitlett framsatte. UppsDP 21/9 1598.Heela fölliande narration är falsk. 3Saml. 7: 83(1670). Ekbohrn(1868, 1904). —
SAOB
