SAOB
Svenska Akademiens ordbok
tryckår: 1947  
NUBBSTEN nub3~ste2n, r. l. m.; best. -en; pl. -ar.
Etymologi
[av NUBB, sannolikt i bet.: liten stump, knubb o. dyl., o. STEN]
i sht byggn. mindre, parallellepipediskt l. kubiskt stycke av granit l. kalksten l. sandsten o. d., använt i gatubeläggning resp. (ofta ss. beklädnadsmaterial) i murvärk; oftast koll. DA 1808, nr 112, s. 3. Väggfälten .. äro klädda med s. k. nubbsten. Wåhlin GbgStadsbiblFestskr. 28 (1900). Vaksalagatan .. belägges med nubbsten. Upsala 1912, nr 283, s. 3. — jfr GRANIT-NUBBSTEN.
Ssgr (i sht byggn.): NUBBSTENS-BELÄGGNING. TurÅ 1936, s. 307.
-GATA.
-KLÄDD, p. adj. Nubbstensklädd betong. LD 1904, nr 253, s. 2.
Spoiler title
Spoiler content