SAOB
Svenska Akademiens ordbok
tryckår: 1947  
NUBBE nub3e2, r. l. m.; best. -en; pl. (i bet. 1) -ar.
Etymologi
[avledn. av NUBB; möjl. av smeknamnskaraktär (jfr dock sv. dial. nubbe, liten spik, nubb)]
1) (vard.) snaps, sup. SocDem. 1892, nr 290, s. 3. Kom så går vi in å tar oss en nubbe! Strix 1899, nr 31, s. 1. Nubben, det svenska smörgåsbordets prydnad, nubben, som har hyllats med sånger i det oändliga. SvD(A) 1929, nr 323, s. 10.
2) (starkt vard.) ss. ämnesnamn: brännvin. Hade ja vetat, att vatten va så godt, så hade jag inte druckit så mycke nubbe i går. Strix 1902, nr 16, s. 3. Betty .. föreslog att de skulle taga god mat och litet nubbe med sig. Hammenhög EoA 87 (1930).
Ssgr (i allm. till 1, 2; vard.): NUBB- l. NUBBE-FLASKA. brännvinsflaska. SvD(A) 1923, nr 91, s. 8.
-GLAS. brännvinsglas, snapsglas. SAOL (1923). Hammenhög PoB 177 (1931).
-PLUNTA. jfr -flaska. Ekman StadStug. 10 (1913).
-RÖR. (nubb-) (starkt vard.) om strupen. Ä du inte rosti i nubbröret Sjöblom? Engström Glasög. 92 (1911).
(1) -VISA, r. l. f. visa avsedd att sjungas i samband med förtäring av snaps. SkeppsbVisb. 7 (1928). Berglund Framg. 55 (1930).
Avledn.: NUBBA, v.2 (starkt vard.) till 1, 2: ta l. dricka en snaps; dricka brännvin. Min jaktkamrat, som hvarken nubbar eller svär. Strix 1901, nr 52, s. 12. Blomberg Överg. 34 (1915).
Särsk. förb. (tillf.): nubba upp10 4 l. opp4. supa upp (brännvin resp. pängar). Han (hade) .. samvetsgrant nubbat upp vartenda öre. Åter ett rop 62 (1913).
nubba ur10 4. dricka ur (brännvin l. brännvinsbutelj o. d.). Dagen 1915, nr 221, s. 5.
Spoiler title