SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1950  
OMSVEP om3~sve2p, n. (VDAkt. 1676, nr 116, osv.), i bet. 1 b slutet r. l. m. (Almroth Karmarsch 622 (1839), Dalin (1853)); best. -et, ss. r. l. m. -en; pl. =, ss. r. l. m. -ar.
Etymologi
[jfr ä. d. omsveb, d. omsvøb; under anslutning till (OM)SVEPA efter t. umschweif, till umschweifen, omveckla l. omlinda (ngt med ngt), driva omkring, göra en omväg o. d.; jfr OMSVEV]
1) om ngt som omsluter ngt annat samt i närstående anv.
a) (†) (tal angivande storleken av ngts) omkrets. Dividera .. omsvepet af de stora Hiulen med omsvepet af de mindre. Triewald Förel. 1: 243 (1735). Mäta (träd-)stammens omsvep. VetAH 1763, s. 264.
b) (†; se dock slutet) om (om)hölje l. omslag o. dyl. l. behållare vari ngt placeras (för att hållas dolt). (Mastix utsmugglas) instucken uti russinkorgar, fikonkorgar och allehanda andra omsvep. Eneman Res. 1: 76 (1712). Omsvep, .. (dvs.) Täckelse, foder, hvarmed något omlindas el. höljes. Schultze Ordb. 5260 (c. 1755). Åskan smälter .. (metaller) liksom genom sönderrifning inom oskadade omsvep af brännbara ämnen. Ehrenheim Phys. 1: 170 (1822). — särsk. (i fackspr.) på (infällt l. instucket) dörrlås: metallskiva som för att skydda mekanismen mot förorening anbragts från låsstolpen runt låsets tre övriga smalsidor. Almroth Karmarsch 622 (1839). 2NF 17: 161 (1912).
2) (†) böjning, krökning, vindling. SedolärMercur. 3: nr 22, s. 4 (1731). (Snäckdjuret) Trochus maculosus... Har 9 omsvep eller anfractus Spirae. Linné FörelDjurr. 327 (1752).
3) (†) förhållandet att gå l. färdas väg som icke går rakt fram l. icke är den kortaste till ett visst mål l. att avvika från den raka l. kortaste vägen l. att (vidlyftigt) gå l. färdas hit o. dit genom ett område; krokväg; omväg; äv. i bild. För dig syns ey än tijder / Att vandra härifrå, / Doch skall du dijt (dvs. till Gud) omsijder / Med längre omsvep gå, / Dijt du nu kommer geent. Lindschöld Vitt. 164 (1685). Sahlstedt Hoffart. 74 (1720). På thet at jag skulle förrycka .. (de efterföljande munkarna) i sina concepter, så tog jag ett vidlöftigt omsvep kring staden, och begaf mig ändteligen .. in vti ett helt obekant hus. Humbla Landcr. 520 (1740). Ödmann StrFörs. II. 2: 81 (1803).
4) i bildl. anv. av 3.
a) i fråga om förhållandet att indirekt (på omvägar) söka säga l. uttrycka ngt l. att orda vidlyftigt på sidan om saken l. i syfte att bemantla ngt l. att blanda bort korten l. att inleda (l. utsmycka) en framställning l. en anhållan l. ett meddelande l. att förmedla övergången mellan olika punkter i en framställning; särsk. konkretare, om (mångordigt) yttrande l. uttryckssätt av denna innebörd; ofta: förevändning, svepskäl, undanflykt. Komma med omsvep, i sht förr äv. bruka l. göra l. nyttja omsvep. Han hatade alla omsvep. Per i Störarp kunne eij heller detta bewijsa, uthan sökte medh fåfänga omsweep, af inthz wärde, leda sigh ther ifrån. VDAkt. 1676, nr 116. Vi .. få (i försvarsskriften) se så många omsvep och ordsprång, som ingen ting betyda. Sahlstedt CritSaml. 11 (1759). Detta är bara et omsvep, för at slippa visa mig papperet ni hade i handen. Björn Bill. 31 (1786). Efter alla möjliga omsvep kom han ändteligen till hufvudsaken. Murberg FörslSAOB (1791). I den mån Talaren med omsvep höljer sin öfvergång till Talets särskilda delar, försvårar han åhörarens fattning. Ödmann AnvPred. 48 (1807). Denna allmänna anklagelse (mot hävdatecknarna är) blott ett omsvep. Det är mot min Svenska Folkets Historia som beskyllningarne i sjelfva verket äro riktade. Geijer I. 6: 480 (1846). Studenten Pettersson hade (efter alnslånga omsvep) erhållit andra priset. Strindberg NRik. 187 (1882). Hjärne K12 65 (1902). särsk.
α) (†) språkv. omskrivning (se OMSKRIVA 2); perifras; parafras; eufemism. (Det) är bättre bruka flere ord i omsvep (än ett olämpligt lånord), fastän det främmande vore bemärkeligit. Hof Skrifs. 33 (1753). Moberg Gr. 75 (1815). Svedbom SvSpr. 161 (1824).
β) i uttr. utan (alla, några, förr äv. allt l. något) omsvep (jfr b slutet), utan bemantlande; rakt på sak, direkt (utan inledning); utan undanflykter l. förbehåll. Swedberg Cat. 555 (1709). (Jag) vil .. nu utan något omsvep straxt säija mitt ärende hit. Modée FruR 98 (1738). I konsten att rakt på sak, utan omsvep och ornament, säga sin mening är och förblir Strindberg alltjämt den oupphunne mästaren. 3SAH LIII. 2: 24 (1942).
b) (numera föga br.) i annan anv.: formaliteter, ceremonier o. d.; särsk. i pl. Celsius G1 1: 118 (1746). Den (guldgrävare) som inte hade sina papper i ordning eller inte ville betala skatten, från honom tog man helt enkelt guldet, det gjordes inga långa omsvep med någon. Wedin Rothstein Welzl 61 (1932). särsk. i uttr. utan omsvep (jfr a β), utan vidare (omständigheter). I blinken kom ett fruntimmer ut ur lusthuset, och störtade utan omsvep ganska hastigt fram till mig. Almqvist AMay 24 (1838).
Ssgr (till 4 a; mera tillf.): OMSVEPS-FRI. Hädanefter började .. (skilsmässoadvokaten) alltmer omsvepsfritt alludera på sitt fack. SD(L) 1904, nr 124, s. 2.
-FULL. (O. Cromwells) omsvepsfulla talesätt. Hjärne SvFräm. 63 (1894, 1908).
Avledn. (till 4 a): OMSVEPSAM, adj. (†) omsvepsfull. Malmborg Barclay 843 (1740).
Spoiler title
Spoiler content