SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1952  
PARKUM par3kum2, r. l. m. (HusgKamRSthm 1660—73 B, s. 241, osv.) l. n. (HusgKamRSthm 1651—53, s. 157, osv.); best. (mera tillf.) -en resp. -et; pl. (om olika sorter, mera tillf.) -er.
Ordformer
(parakan (-can) 16781687. parchem 1640. parchen 1637. parchent 1915. parchim 1645. parchin 1615. parchkumb 1650. parchum 1678. parchumb 1650. parkam 1636. parkan 16751679. parkem 1611. parkend 1720. parkim 1631. parkin 1631. parkom (-c-, -ck-) 16351797. parkum (-c-, -ck-, -mm) 1602 osv. parkumb 1695. perken 1615)
Etymologi
[jfr ä. d. parkem; sannol. av mlt. parchem, parcham, parchen; jfr mht. barchant, barchāt, barchet (t. barchent, ä. t. parchent), mlat. parchanus; etymologiskt identiskt med BERKAN]
benämning på (grövre l. finare, kyprade) tyger av skiftande beskaffenhet (av ylle l. linne l. bomull l. av bomull o. linne), använda dels till (under)kläder, dels till foder (i kläder), dels till sängklädsvar o. d.; i fråga om nutida förh. nästan bl. om tätt (tjockt) bomullstyg vävt i kypert l. spetskypert; jfr BERKAN, BOMBASÄNG. KlädkamRSthm 1602 B, s. 97 b. Allehanda Ylle-Tyger, som Rask, Parkum (m. fl.). Nordencrantz Arc. 254 (1730). Vinter under tröjor .. underfodrade med blekt parkum. KlädkamRSthm 1733, s. 136. Parkum, är en bomullsväfnad, som göres dels af idelt bomullsgarn, dels med lin och blårgarns inslag. Synnerberg (1815). Kjellstrand TextVaruk. 135 (1940). — jfr BOMULLS-, BÄDD-, SÄNG-, TÄCK-PARKUM.
Ssgr: PARKUM- l. PARKUMS-BLUS. jfr blus, sbst.1 1. Backman Dickens Pickw. 2: 52 (1871).
-BOLSTER. äv.: bolstervarstyg av parkum. Upsala(A) 1927, nr 209, s. 5.
-BOLSTERVAR~102. bolstervar (se d. o. 1) av parkum; i sht förr äv.: bolstervarstyg av parkum. KlädkamRSthm 1615 A, s. 11 a (om tyg). BoupptSthm 14/8 1682.
-DUK. (parkums-) (†) jfr duk 2. Kiellberg KonstnHandtv. Guldsm. 4 (1753). Wallerius ChemPhys. II. 3—4: 48 (1768).
-DUNBÄDD. (parkums-) (†) dunbolster av parkum. BoupptSthm 23/5 1672. ÅgerupArk. Arvskifte 1713 (1704).
-DYNA, r. l. f. jfr dyna, sbst.1 1. BoupptVäxjö 1815.
-FABRIK. Salander SvVälf. 2: 41 (1741).
-HANDDUK~02 l. ~20. SvD(A) 1929, nr 296, s. 4.
-HIMMEL. (parkums-) (†) jfr himmel 6 b. Roth Kägleh. 29 (i handl. fr. 1686).
-HUVUDDYNA~1020. (parkums-) (numera knappast br.) (långsträckt) huvudkudde av parkum. BoupptSthm 30/4 1678. BoupptVäxjö 1801.
-JACKA. (i sht förr) BoupptSthm 31/1 1676.
-KAPPA, r. l. f. (i sht förr) jfr kappa, sbst.1 1 b. BoupptSthm 2/9 1678.
-KJOL l. -KJORTEL. (i sht förr) jfr kjol 5. BoupptSthm 1689, s. 177 a.
-KLÄDE. (parkum- 1631. parkums- 1631) (†) jfr parkum. KlädkamRSthm 1631 C, s. 10 b. Därs. 11 a. —
-KLÄDER, pl. Ashton-Wolfe OndTjusn. 43 (1931).
-KUDDE. BoupptVäxjö 1872.
-LIVSTYCKE~020. (i sht förr) jfr liv-stycke 1. BoupptSthm 26/10 1673.
-ROCK. (i sht förr) jfr -kappa. BoupptSthm 8/12 1675.
-TRÖJA. (om nutida förh. bl. bygdemålsfärgat) jfr -blus, -rock. BoupptSthm 15/1 1674. Arbetskarlen i sin parkumströja. Backman Dickens Pickw. 2: 197 (1871).
-UNDERKJOL~102 l. -UNDERKJORTEL~1020. (i sht förr) BoupptSthm 20/1 1679.
-VAR, n. var (till kudde l. bolster o. d.) av parkum; förr äv. om tyg brukat (huvudsakligen) till dylika var. BoupptSthm 10/1 1673. Roth Kägleh. 21 (i handl. fr. 1686; om tyg).
-VÄV. jfr parkum. Östergren (1934).
-VÄVARE. person som väver parkum. Lind (1749).
-VÄVERI. abstr. o. konkret. VgFmT I. 6—7: 63 (1755; konkret). EkonS 2: 290 (1897; abstr.).
-VÄVNAD. jfr -väv. Kjellberg Ylle 323 (cit. fr. 1746).
-YLLETRÖJA. (parkumsyllens-) (†) om underplagg av parkum till beklädnad av överkroppen; jfr ylle-tröja. BoupptSthm 7/11 1670. Därs. 11/6 1681.
-ÖRNGOTT~02 l. ~20. örngott (förr möjl. äv.: kudde med örngott) av parkum. BoupptSthm 1671, s. 150.
-ÖVERDRAG~102. jfr -var. SP 1779, s. 962.
Spoiler title
Spoiler content