publicerad: 1916
BLUS blɯ4s, sbst.1, r. l. m.; best. -en; pl. -ar, stundom -er.
Ordformer
(blus M:a v. Schwerin (1826) hos Wrangel M:a v. Schwerin 194 osv. blouse Konst- o. nyhetsmag. 5: 8 (1822), Sthms modejourn. 1843, nr 8, s. 8 (: blouseartade) m. fl. blous Sthms modejourn. 1848, s. 55 (: blouslif))
Etymologi
[liksom t. bluse, eng. blouse, af fr. blouse]
1) [jfr motsv. anv. i t., eng. o. fr.] vidt, skjortliknande plagg, vanl. af bomullstyg, afsedt att användas (af arbetare, soldater, konstmålare, bildhuggare, fotografer m. fl.) vid arbete, ofta om lifvet sammanhållet med ett bälte l. en rem. De flesta (bland folket vid Motala slussverk voro) klädda i blus, hvilket såg litet utländskt ut. M. Lalin (1837) hos Dahlgren 2 Ransäter 13. (Fotografen bör) Alltid (i mörkrummet) hafva .. kläderna skyddade af en blus eller ett förkläde. Priskur. å fotogr. artikl. 1900, s. 2. — jfr ARBETS-, FÄLT-, LANDSTORMS-BLUS m. fl. — särsk. närmande sig 3. På de tider, då arbetet tillåter, äro bluserna .. (på museerna i Paris) så talrika som frackarna. Topelius 24: 127 (1857).
2) [jfr motsv. anv. i t. o. fr.] om arbetsblusen erinrande plagg tillhörande kvinno- l. barndräkten. — jfr BOMULLS-, DAM-, GARIBALDI-, GOLF-, GOSS-, HALF-, HEL-, SIDEN-, SJÖMANS-, SOMMAR-, SPORT-, YLLE-BLUS m. fl.
a) (numera föga br.) löst sittande klädesplagg som hänger från axlarna ned öfver knäna, stundom ända ned till fötterna, ofta vid midjan sammanhållet med ett skärp l. bälte; blusklänning. Konst- o. nyhetsmag. 5: 8 (1822). Rysk blus för barn om 3—5 år. Freja 1875, s. 108. Barnens (i Dalarna dräkt) .. utgjordes af brandgul blus, betäckande kroppen från hals till fot. Santesson I Sv. 100 (1887). (Man) kallade .. (på 1830-talet) en tvättklädning med öppen framvåd .. för blouse. Kleen Kvinnor 105 (1910).
b) löst sittande klädesplagg som räcker från halsen till l. ett stycke nedanför midjan; bluslif. Blus med dubbla knapprader för små gossar. Freja 1874, s. 165. Drägt med bluslif ... Framstyckena på blusen rynkas vid halsringning och midja. Därs. 1885, s. 41. Blusen var (vid 1890-talets slut) modärn och skildes från kjolen endast genom det smalaste af skärp. Kleen Kvinnor 239 (1910).
3) [jfr motsv. anv. i t., eng. o. fr.] (föga br.) (fransk) arbetare, medlem af (franska) arbetarepartiet, blusman. Bluserna ha .. (i Paris) i allmänhet mycket anseende. De emotsvara våra s. k. framtidsmän. Kullberg Bref 2: 268 (1844). Denna publik af bluser och gaminer (på en fransk teater). Topelius 24: 161 (1857).
(2) -FÖRKLÄDE~020 l. ~200. (numera föga br.) vanl. med ärmar försedt förkläde som omgifver hela dräkten och som kan knäppas l. kring midjan hopknytas; ärmförkläde. Freja 1873, s. 93. Blusförkläde med korta ärmar. Därs. 1894, s. 111. —
(2 b) -HÅLLARE, r. l. m. band afsedt att vid midjan omgifva o. sammanhålla blusens nedersta del. Butterick's nyh. 1912, s. 3. —
(2) -KLÄNNING. löst sittande klädesplagg som från axlarna hänger ned mot fötterna. Freja 1873, s. 95. Läseb. f. folksk. 833 (1892). —
(jfr 2 b) -LIF. blusformigt fruntimmerslif, blus. Sthms modejourn. 1843, nr 12, s. 8. SDS 1904, nr 345 A, s. 1. —
(1; jfr 3) -MAN. blusklädd man, arbetare, medlem af arbetarepartiet. Om natten hade en hop blusmänn ankommit till Carlberg .. och fordrat, att Cadetterna skulle utlemna sina vapen. Stenhammar Bref 3: 270 (1848). Här är ingen en blusman och ingen baron, / men envar patriot. Ossian-Nilsson Orkester 37 (1907). —
(2 b) -SKYDDARE. tunn ylletröja som drages utanpå blusen för att skydda denna mot kappan. DN 1907, nr 13296 A, s. 1. Hellström Kring en kvinna 226 (1914). —
(1, 2) -SKÄRP. —
(1, 2) -TYG.
Spoiler title
Spoiler content