publicerad: 1952
PASSEMENT pas1emän4t, äv. POSAMENT pos1a- l. på1sa-, n. (HH 1: 19 (1543) osv.) l. r. (enst., Fatab. 1942, s. 198); best. -et; pl. = l. -er ((†) -en 2Saml. 10: 10 (1637), KlädkamRSthm 1652 A, nr 106; -s Åstrand (1855)).
Ordformer
(pas- 1565. pase- (-z-) 1553— c. 1560. pasi- 1553—1563. pass- 1562. passa- 1852—1895. passe- (-sz-) 1543 osv. passi- 1557. passo- 1549. pooss- 1675. pos- 1577—1648. posa- 1855—1927. pose- 1594—1822. posi- 1573. poss- (-å-) 1578—1637. possa- 1555—1673. posse- (-å-, -sz-) 1548—1927. possi- (-sz-) 1561. posso- 1578. posu- 1666. pusse- 1563. pås- 1565. påsa- 1569—1583. -men 1560. -ment (-mä-, -nnt, -dt, -th, -tt) 1543 osv. -mente (-nn-, -th-) 1580—1678. Anm. Beträffande formen påssmo- se anm. sp. 413)
Etymologi
[jfr mlt. pasement, ä. t. passement, posement, t. posament, eng. passement; av fr. passement, eg.: det som går över kanten, till passer (se PASSERA). — Jfr PASSEMENTERI, POSAMENTER-, POSEMENTERARE, POSEMENTÖRBAND]
(om ä. förh.) spets l. bård l. frans l. galon l. liknande snörmakeriarbete till besättning på kläder l. möbler o. d. HH 1: 19 (1543). Hwar är nw .. then edhre klädher medh Snören och Possemente besatte. Rudbeckius 4Pred. D 4 b (1634). Silkessnören och passementer på Tienares liberier. Schmedeman Just. 242 (1644). Posumenter opå Sängknapparna. KlädkamRSthm 1666, s. 447. 2NF 26: 678 (1917; om medeltida förh.). — jfr GULD-, GYLLEN-, SAMMETS-, SIDEN-, SILKES-, SILVER-, TRÅD-, YLLEN-PASSEMENT m. fl.
Ssgr (om ä. förh.): A: PASSEMENT-ARBETE~020. konkret: snörmakeriarbete, passement. SPF 1822, s. 107. —
-MAKARE. [jfr mlt. pasementmaker, t. posamentmacher] person som yrkesmässigt tillvärkade passementarbeten, snörmakare. KlädkamRSthm 1560 E, s. 45 a. —
B: PASSEMENTS-BAND, se A.
Anm. Förleden i ssgrna påssmo-hål o. påssmo-kläde i Uppl. 2: 345 (i handl. fr. 1711) utgöres sannol. av en starkt förvanskad form av passement.
Spoiler title
Spoiler content