SAOB
Svenska Akademiens ordbok
tryckår: 2008  
TRÅD trå4d, äv. (vard.) trå4, sbst.2, r. l. m.; best. -en (G1R 22: 213 (1551) osv.) l. (vard.) trån (3SAH 43: 107 (1672) osv.); pl. -ar (2Mos. 39: 3 (Bib. 1541) osv.) ((†) -er Salé 151 (1664), Weise 1: 204 (1769); trår KKD 3: 223 (1711: guldtrår)).
Ordformer
(tra 1679 (: Trahyttorne). trad 1556 (: sko trad). trodh (tt-, -oo-) 15491590 (: sölffttrodh). trå (-åå) 1547 osv. tråd (-åe-, -åå-, -dh) 1529 (: iärn trådh) osv. trådt (-tt) 15401557 (: järntrådt). tråådt 1546. ttro 1590 (: redettro))
Etymologi
[fsv. thradher; jfr d. traad, fvn. þráðr, fsax. thrād, fht. drāt (t. draht), feng. þread (eng. thread); till den stam som äv. föreligger i det germ. verb som motsvaras av fsax. thraian, vrida, fht. drāen (varav t. drehen), dets., feng. þrāwan (varav eng. throw), vrida, kasta, sno (se DREJA). — Jfr TRÄ, v.1]
1) mer l. mindre tunn, fin o. långsträckt sträng (i regel) tillverkad l. beredd gm tvinning l. spinning av växt- l. djurfibrer l. på syntetisk väg; i sht ingående i l. använd till tyg, vävnad, sömnad o. d.; i sht förr äv. inskränktare, om (av två l. flera fibersträngar fint tvinnad) tråd av bomull l. lin (förr särsk. motsatt: av silke l. ull); stundom äv. mer l. mindre liktydigt med: garn; förr äv. (särsk. ss. senare led i ssgr): lina l. rev o. d.; ofta koll. l. ss. ämnesnamn. Grov, fin tråd. Nål och tråd. Dubbeltvinnad tråd. VarRerV 34 (1538). Twå gamble handkläd siid med huit troodh. BtFinlH 3: 232 (1549). Fals ähr .. att .. sidhen och sammet mängies medh trådh eller vll och sällies likwäll för silke. Lagförsl. 241 (c. 1609). Vedh sin råck hon spinner, tråå tvinner / Uthaf lijn och ull / Sländan full. Tuderus Vitt. 40 (1685). På et stycke Kläde af 2400 eller 1800 tråder, bör den, som wäfwer, hålla tråderna wäl in. PH 1: 327 (1722). Nylon, ett ämne av stor styrka, okänsligt för fukt, vilket låter dra sig i trådar tunnare än det finaste silke. SvD(A) 27 ⁄ 10 1939, s. 14. En van stickerska/stickare kan konsten att hålla trådarna lagom hårt så de löper jämnt på avigsidan. Kulturen 1989, s. 59. — jfr ANKAR-, BECK-, BIND-, BOMULLS-, CELLULOSA-, CHARPI-, KINA-, KLÄD-, LED-, LIN-, LINNE-, LÅNG-, METE-, MJÄRD-, MÄRK-, PACK-, PATEJ-, RAMI-, RAND-, RED-, RID-, RYNK-, RYSS-, SIGNE-, SILKES-, SLESIE-, SLING-, SNILJ-, SNODD-, SPOL-, SPRÅNGE-, STICK-, STRAMALJ-, SVECIA-, SY-, TAGEL-, ULL-TRÅD m. fl. — särsk. (†) pregnant, om mått(verktyg) använt vid jordmätning o. d.; äv. övergående i bet.: uppmätning med hjälp av lina o. d.; jfr MÅL, sbst.3 1 a, REV, sbst.2 (1 a). Ett gemeent Mått, hwilket i Franckrijke kallas Toise, thet är en Fampn eller Trådh, them alle Konstnerer i gemeen bruka, och skillies ifrån Kiöpmans Måttet, hwilket en Aln är. Mollet Lustg. E 2 a (1651). Per Larsson på Fogdehyttan begärade mål och trå emellan sig och sin granne Anders Torstensson. NoraskogArk. 4: 93 (1657). Att hemmanen dem emellan uti alla inägor måtte jemkas och rätt delas med trå och ref. NoraskogArk. 4: 305 (1716). Johansson Noraskog 3: 48 (1884; om ä. förh.).
2) i utvidgad l. oeg. anv., om ngt som till formen liknar l. påminner om en tråd (i bet. 1); äv. bildl. Broman Glys. 1: 349 (1711). At vatten och vattu-ångor då de förbytas til is, altid formera jämna fina trådar eller strålar. VetAH 1761, s. 98. Spotten rann i sega trådar ur käften på honom. Essén Bluff. 166 (1908). Glas smyckades med pålagda trådar och noppor. Munthe IslamK 240 (1929). En halv timme senare regnar det igen i långa fina trådar. Frisk Čapek Trädg. 74 (1934). Om man pressar en segflytande kollodiumlösning genom fina hål, så får man, sedan etern .. avdunstat, fina sidenglänsande trådar. Bolin KemVerkst. 124 (1942). — jfr KAUTSCHUK-, SPIRAL-TRÅD m. fl. — särsk.
a) tunn, långsträckt fiber l. nerv l. rot o. d. av växt; förr äv. dels om ståndarsträng, dels (särsk. i ssgn HON-TRÅD) om pistillstift. (Man skall) taga .. twå Händer fulla sötha Örter, såsom ähre, Hvittbeeth, Laktuker .. och skära bort tråerna som äro i bladerna. Salé 151 (1664). Hannarnes trådar tre, midt inuti blombägaren fästade .. hopväxte i en kropp, half nagels långe. VetAH 1775, s. 71. Trådarne (hos algsläktet Lemenia) äro iholiga, försedde der och hvar med upphöjningar. VetAH 1814, s. 38. Rotens yttersta trådar suga jordens närande saft till ekens krona. Järta 2: 68 (1826). Hatt och fot med bruna fjäll el. trådar. Krok o. Almquist Fl. 2: 218 (1907). Bönor .. Snoppa dem och drag därvid bort eventuella trådar. StKokb. 172 (1940). — jfr GRODD-, HAN-, HON-, HYF-, LÄNGD-, MYCELIE-, MÖGEL-, SLUNG-, SPIRAL-, SPRING-, STÅNDARE-TRÅD m. fl.
b) tunn, långsträckt, strängliknande fiber hos djur l. människa; äv. i utvidgad anv., om långsträckt osv. organ. Hela wår Kropp (kan) uplösas tills man .. kommer till sådane Hinnor som ey bestå af annat än fina Täta Trådar Fibrillæ kallade. Rosenstein Comp. 15 (1736). At hwar nerve består af otroligt många och fina trådar. Rosenstein Comp. 201 (1738). Andra (insekter) hafwa Halteres eller en smal tråd, med en knapp på wid hwardera wingen. Linné FörelDjurr. 215 (1751). Hvar och en muskel är ett aggregat af trådar, hvilka på skelettets muskler ligga paralelt. Berzelius Kemi 6: 557 (1830). Man finner alltid i närheten af hjernans basis .. enskilda, mycket tjockare trådar, än de öfriga. TLäk. 1833, s. 373. — jfr BAND-, BRÄNN-, CELLUL-, FÅNG-, HAK-, KÄNSEL-, KÖTTSPIRE-, MUSKEL-, NERV-, SMAK-, SPIRAL-, SVING-, SVÄNG-TRÅD m. fl.
c) sträng av metall l. metallegering; särsk. om sådan sträng beredd gm valsning l. dragning; äv. i speciellare anv., om tråd (vanl. av koppar) för överföring av signaler (se slutet). (Han) vthslogh guldet, och skaar thet j trådhar, så at man kunde konsteligha wircka thz in medh thet gola silket. 2Mos. 39: 3 (Bib. 1541). Robert Boyle .. berättar sig hafwa låtit draga guld och silfwer til fijna trådar och funnit, at et gran guld-tråd sträckt sig til en lengd om 14 fot. Triewald Förel. 1: 6 (1728, 1735). Några få härdar, som tillverkat jern till de finaste behofver, såsom tråd till kardor. Tamm PVetA 1835, s. 3. Koppar .. vanligast träffas den .. i form af anflog, bleck, taggar, trådar. Sjögren Min. 76 (1865). Med tråd förstås sådant draget eller valsadt järn, som .. icke i någon riktning öfverstiger 5 mm tjocklek. SFS 1911, nr 75, s. 38. — jfr BIND-, BÄLTARE-, FASON-, GULD-, KABEL-, KARD-, KOPPARSLAGAR-, LAN-, LÅNG-, METALL-, MÄSSINGS-, NAJ-, NÅL-, PIGG-, PLATINA-, RIVAR-, RUND-, SNUBBEL-, SPIRAL-, STÅL-, TAGG-, TANTAL-TRÅD, m. fl. — särsk. om tråd l. (i utvidgad anv.) om ledning (innehållande tråd) för överföring av elektrisk ström l. elektromagnetiska signaler; särsk. dels om telefontråd (särsk. i sådana uttr. som få ngn på tråden, få telefonkontakt med ngn), dels (om ä. förh.) om telegraftråd. FKM 1: 11 (1806). Strömmen har följaktligen att genomgå ett större eller mindre antal hvarf af rheostatens tråd. Fock 1Fys. 603 (1855). Harmsen öfver hvad som skett, hade stationsinspektoren .. per tråd underrättat kyrkoherden i Skog om mina missöden. TurÅ 1899, s. 160. (Jag) slog upp numret till farbror Max Nathan, ringde och fick honom i andra ändan på trån. Knaust Krög. 30 (1942). Vissa robotar med korta skottvidder kan även styras genom impulser via en tråd. SkjutlArm. 1956, mom. 22. jfr BRYGG-, GLÖD-, OSMIUM-, POL-, PROV-, TELEFON-, TELEGRAF-TRÅD m. fl.
d) om fint strängliknande sekret som avsöndras av vissa djur, i sht vissa spindlar l. larver. Dherpå begaff sig Spinneln, såsom en Segerwinnare Tråån vpföre til sit förra ställe igen. RelCur. 293 (1682). Hvart hvälfvande år omfjettrar det häftiga lynnet, / Likasom spindeln spinner den kufvande tråden om flugan. Runeberg (SVS) 3: 43 (1832). Trådarne af silkesmaskens spånad. Dalin (1854). (Lövmasken) tvinnade en tråd så mjuk och fin som det finaste hårstrå. LbFolksk. 60 (1890). — jfr MARIE-, SILKES-, SPINDEL-TRÅD.
e) om strängliknande konsistens hos (lag innehållande) socker l. sirap o. d. (som kokats till en tjock, klibbig massa o. som vid prov av densamma uppvisar detta). Såcker kookningar .. är, när .. (det) dryper som Tråå, och då dhet kommer een stoor Tråå så lång som Handen, det kallas till stoora Pärlor. Rålamb 14: 133 (1690). Tycker du at Sirapen (i vilken äpplen nedlagts) blir för tunn, så häll af den, och kokan åter tils han spinner sin trå. Oec. 59 (1730). Om sockret .. drages ut emellan fingrarne i mycket fina trådar, hvilka strax brista sönder, är det lagom. AHB 92: 7 (1876). Koka socker och kaffe 4–5 minuter utan omrörning. Kontrollera att lagen kan bilda tråd mellan fingertopparna. ICAKurir. 1990, nr 36, s. 17.
3) i mer l. mindre bildl. anv. av 1 (l. 2, se 3 h).
a) om ngt litet o. obetydligt, i sht om minsta beståndsdel i ett klädesplagg; äv. metonymiskt: klädesplagg; särsk. (hyperboliskt) i uttr. inte ha en tråd på kroppen, inte ha det minsta på kroppen, vara helt naken. (Jag försäkrar) at iagh aff allo thet titt är, icke en trådh eller een skooreem tagha wil. 1Mos. 14: 23 (Bib. 1541). Om iagh rett skal skrifwa sanningen så hafwer iagh ike een tråå upå min krop som er betalt. BrevStiernhielm 169 (1649). Kläd-prål, hwaraf han håller den minsta trå för helig. Dalin Arg. 1: 260 (1734, 1754). Och erkänn, att väl hon sig klä’r! / Ja, hvarje trå / Från topp och till tå / Sitter som vore den gjuten. Wennerberg 2: 66 (1849, 1882). Fruntimmerna .. hade faktiskt stirrat på henne som om hon inte haft en tråd på kroppen. Hellström Malmros 342 (1931).
b) [jfr den i ieur. mytologi förekommande föreställningen om ödesgudinnorna som spinner människornas öde] ss. symbol för ngns liv l. öde; särsk. i sådana uttr. som livets tråd, klippa av ngns tråd. Min wandring haar en ända, / Mitt glaas är ut, min Trå är af, min Slända / Är spunnen full. Columbus (SVS) 1: 57 (1674). Fast döden af tin tråd ei twärt i synden klipper, / Så wet, Guds stränga dom tu likwäl icke slipper. Kolmodin QvSp. 1: 213 (1732). Den tråd må ju ej ewig wara, / Som Nornan wid min wagga spann. Strand Tidsfördr. 1: 92 (1763). Min lefnads trådar tvinnades det dygn, då jag såg lifvet. Rydberg Gudas. 133 (1887). Det är icke arbetet, som nöter lifvets tråd, det är inre och yttre ofrid. Topelius Tb. 94 (1895). — jfr LEVNADS-, LIVS-TRÅD.
c) [jfr anekdoten om Damokles (se DAMOKLESSVÄRD)] om ngt skört, med tanke på att en tråd lätt brister; i sht i uttr. hänga på (förr äv. vid) en (sådan l. sådan) tråd, vara beroende av ngt skört l. bräckligt, sväva i fara. Wårt lijff är hengiandts såso(m) widh en trådh. PErici Musæus 2: 271 a (1582). Såsom .. min fattiga hustru förleeden natt, på een Tråå nähr, satt lijfet till (vid barnsbörd). VDAkt. 1688, s. 341. Äran ei med tåg, men med en liten tråd / Är fäst; om then går af, är ei til bota råd. Kolmodin QvSp. 1: 224 (1732). Freden hänger i denna stund på skör tråd. UNT 14 ⁄ 9 1938, s. 1.
d) [jfr berättelsen om Theseus i Knossos labyrint (se ARIADNETRÅD)] om ngt som leder (o. hjälper) ngn ngnstans o. som vederbörande följer l. kan tänkas följa, ledtråd; särsk. i sådana uttr. som ta upp en (sådan l. sådan) tråd, följa upp ngt (som kan leda ngn ngnstans). Jag spår ett Rådsält åhr för samtlig Kungl. Råden / Vr Krigetz Labyrinth, at finna rätta tråden. Runius (SVS) 2: 98 (1712). För at återtaga tråden af åfvanrörda attaque bör äfven nämnas, at (osv.). HT 1916, s. 123 (1790). Vi .. skola (icke) så fördjupa oss i nutidens mörker, att den gudomliga verldsstyrelsens gyllne tråd faller oss ur sigte. Melin Pred. 3: 134 (1852). Fortsätter jag, så blir det väl att ta upp gamla trådar och nysta på dem så länge. Strindberg Brev 5: 293 (1886). Se, brefvet som jag håller, där är tråden / till Hasans värld, den ägde ljus och sol. Hallström Sagodr. 208 (1910). — jfr HÄRV-, LED-TRÅD. — särsk. i uttr. lösa trådar, om spår o. d. som inte leder ngnstans. Själv börjar jag ledsna på den osammanhängande historien, ett manus som bara kastar ut lösa trådar som aldrig knyts ihop och lämnar oss förvirrade och uttråkade i salongens mörker. Expressen 12 ⁄ 1 1990, Bil. s. 2. Jim Garrisons bok är tjock, tät och vimlar av namn och lösa trådar. Detaljrikedomen gör den trögläst. GbgP 31 ⁄ 1 1992, s. 32.
e) om ngt som är gemensamt för en följd av företeelser o. d., sammanhang; i sht om genomgående motiv l. ämne l. tanke o. d. (i berättelse, konversation o. d.); särsk. [jfr t. der rote faden, eg. åsyftande den rödfärgade tråd som förr återfanns intvinnad i visst tågvirke tillhörande eng. marinen, första gg använt av Goethe i hans verk Wahlverwandschaften 2: 26 (1809)] i sådana uttr. som den röda tråden; äv. i uttr. tappa tråden, se TAPPA, v.2 1 g δ. Humanism är den röda tråden i alla hans verk. Leopold (SVS) II. 4: 118 (1808). Fosterlandskärleken .. (denna) känsla, som innerst genomgår vår natur lik en röd tråd. 2SAH 33: 87 (1861). Axel fortsatte på sin tråd: ”Därför tycker jag heller inte om att (osv.)”. Bergfors PörtFolk 167 (1933). (Han) spinner tendentiöst på tråden flotta eller flyg och väljer det senare alternativet. VFl. 1935, s. 144. Hennes historia fortsatte att löpa som en tråd, visserligen i det fördolda många gånger, men ändå där, genom mitt liv. Stensdotter ArnesKiosk 220 (2004). — jfr SAMTALS-, TANKE-TRÅD.
f) ss. symbol för relation l. kommunikation o. d. (jfr h); i sht i uttr. betecknande mindre problem l. gräl o. d. som uppstått i en relation (mellan två l. flera parter), i sht fnurra på tråden, se FNURRA, sbst. Fast jag en Tid .. (den mäktiges) maka kär / Fick wara; man doch stäkte / Snart Weldet mit; när som en Knut / Först kommer uppå Tråen. Hammarberg Herdinn. 30 (1741).
g) [anspelande på trådar som styr marionett] om ngt med vilket ngn styr l. kontrollerar en person l. händelse l. situation l. handling o. d., särsk. i sådana uttr. som hålla i trådarna, hålla trådarna i sin hand, styra l. bestämma l. kontrollera, dra i trådarna l. en (sådan l. sådan) tråd, gm påverkan få ngt att ske. Han håller i trådarna i verksamheten. Säg mig min titel, Då jag skall styras af dig, som sjelf beherrskas af andra, Förd än hit, än dit, som en träbild röres med trådar. Adlerbeth HorSat. 86 (1814). Att det var Ankarström, som man äfven trodde ega trådarna till denna nedriga sammansvärjning. Tegnér Armfelt 1: 454 (1883). Det är omöjligt för en kung att hålla alla trådarna inom konseljen i sin hand, men i någons hand måste de vara samlade. De Geer Minn. 2: 193 (1892). Någon ringde från amerikanska ambassaden. En av Cordes vänner i Washington måste ha dragit i en viktig tråd. Lundgren Bellow ProfDec. 69 (1982).
h) om ngt som sammanbinder l. förenar två l. flera parter l. objekt l. händelser o. d. (jfr f), förbindelselänk. Söker du upp de osynliga trådarne, som gå mellan jorden och himmelen, låter du Herrans kraft genomströmma och rena ditt hjerta. Rundgren Pred1Bönd. 1855, s. 5. Det är i sjelfwa werket så, att osynliga men starka trådar .. binda den ena menniskan wid den andra. Rudin 1Evigh. 2: 20 (1872, 1878). Det är i huvudboken, som kontona äro samlade, och det är alltså i denna bok, som trådarna löpa samman. Västhagen Affärsbokf. 103 (1945). Mellan dem gick trådar av samförstånd och samhörighet. Gardell Prärieh. 256 (1987).
i) [trol. av (ä.) d. let på tråden, lättfärdig, av ä. d. let på tråd, slarvig i sömnad och vävning (se Ekbo SupplHellquistOtr. (c. 1990))] (†) i uttr. lätt på tråden l. (sin) tråd, om person: som visar brist på allvar, lättsinnig; äv. (o. i sht): lättfärdig (jfr LÄTT, adj. 8 b slutet). Vulcanus .. Ty om jag känner rätt / Wår Fader Jupiter, så är han likså lätt / På tråden som min Fru (dvs. Venus). Knöppel GudRådsl. B 2 a (1744). Trolösa heta vi (kvinnor) och lätta på vår tråd. Thomander 3: 360 (1826). (Jag skäms) för att du skall vara så lätt på trån och inte kunna vänta på den, som både du och jag gett löfte om dig! Carlén Rosen 703 (1842). Jag är visst för försagd, att tjena i arméer, / Och dock för lätt på trå’n, att sitta bland abbéer. CVAStrandberg 2: 178 (1865). Auerbach (1915).
Ssgr: A: (2 a) TRÅD-ALG. alg (av ett flertal olika släkten l. arter) med trådliknande struktur; jfr röd-tråd-alg. BotN 1876, s. 118. (I Sternöviken) funnos stora trådalger, väldiga band af Zostera, som bildade vidsträckta submersa ängar. BotN 1912, s. 158.
(1) -ANTAL~02 l. ~20. (i fackspr.) antal trådar (i väv o. d.). Ekenmark Dräll. 57 (1828). Gardinvävnader .. där sammanlagda trådantalet i varp och väft utgör högst 20 per kvcm. UNT 23 ⁄ 2 1942, s. 2.
(2 c) -ARBETARE. (numera bl. i skildring av ä. förh.) person som (yrkesmässigt) tillverkade l. arbetade med tråd. Ja, sade han, i hafue eder och försöcht i Tÿsland, så wete i wäl, at the trådarbetere ähre icke för äärlige halldne. 3SthmTb. 10: 222 (1618). Andersson Sorgm. 21 (1913).
(1, 2 c) -ARBETE~020.
1) (†) arbete (se d. o. 5 b) med tråd. Hans von Nornberg sade, at Christoff Putlest skulle hafua sagt .. att thetta trådarbetet är inthet achtad i fremmande landh. 3SthmTb. 10: 219 (1618).
2) särsk. till 2 c: (konstfullt) arbete (se d. o. 11 b) av tråd, i sht om filigran(sarbete). 1. gullkeedh af trådarbete om 18 1/2 Cronor. BoupptSthm 1668, s. 239. 1 Förgyllt Bägare med TråArbethe. 41 lodh. BoupptSthm 1686, s. 1176 a.
(1, 2) -ARTAD, p. adj. jfr arta, v. V 3, o. -liknande. Wikström ÅrsbVetA 1827, s. 29.
(2 c) -BACK. back förfärdigad av galler av (plastöverdragen) metalltråd. I ett skafferi .. kan man ha god nytta av trådbackar och förvaringslådor, som fästs på glidlister under hyllorna. JordbrFörenBl(C) 1958, nr 7, s. 14.
(2) -BAKTERIE. (i fackspr., numera bl. tillf.) om viss typ av långsträckt, trådformig bakterie. BotN 1874, s. 76. Trådbakterierna bestå af flercelliga trådar, som äro omgifna af en slida och fastvuxna vid andra föremål. 2NF 29: 715 (1919).
-BAND. särsk.
a) (i sht förr) till 1: (smalt) band (se band, sbst.1 29) (med varp o. inslag) av i sht fint tvinnad lin- l. bomullstråd. TullbSthm 9 ⁄ 5 1579. En tryckt färgbok med två stycken Trådband. MeddSlöjdF 1895, s. 23.
b) till 2 c: band (se band, sbst.1 33) (av mässing) för tillverkning av tråd. HC11H 12: 166 (1697). Sönderskuren i valsade remsor af nära 4 tums bredd, kallas .. (mässingen) Trådband. Rothstein Byggn. 143 (1856).
Ssg (till -band b): trådbands-mässing. (†) Tråbands Messing, kallas den til trådrageriet vid bränhyttan sönderklipte taffel-messingen. Rinman 2: 1032 (1789). NVexjöBl. 9 ⁄ 2 1855, s. 2.
(1) -BAR. [jfr eng. threadbare] (numera mindre br.) om textil med lugg o. d.: som på grund av slitage l. skada o. d. visar tråden l. trådarna, trådsliten; äv. bildl. Lind (1738). Deras glädjes lösa prydning är för allas ögon trådbar och förnött. Geijer I. 7: 42 (1818). Då man tryckte för mycket på saxen på ett ställe, så att ludden blev för djupt klippt eller klädet blev, som man sade, trådbart. Kjellberg Ull 403 (1943; om ä. förh.). SAOL (1973).
(2 c) -BLECK. (†) sikt av (mässings- l. stål)tråd; jfr bleck, sbst.3 2 d. Vid Bokverken kallas det af Messing eller Ståltråd gjorde rissel, eller såll .. Bleck, Trådbleck, eller Sprundbleck. Rinman 1: 216 (1788).
(2 c) -BLOCK. (i fackspr.) i valsverk: block (se d. o. 3) för framställning av metalltråd. Man ansåg sig kunna per trådblock tillverka 3 1/2 gånger så mycket tråd som förr. JernkA 1896, s. 56.
(2 b) -BROSK. i sht med. om brosk(bildning) som innehåller kollagena proteintrådar, fibröst brosk. Om de limgivande trådbuntarna dominera över brosksubstansen, uppstår en blandningsvävnad, som kallas trådbrosk. 3NF 3: 311 (1924).
(1, 2) -BROTT. brott (se d. o. I 1) på tråd (på grund av skada l. slitage o. d.). Dalin (1854). Kraftledningen anbringas så högt, att den vid trådbrott icke kan skada den underliggande. 2NF 7: 315 (1907). Knutar äro ofrånkomliga .. därför att trådbrott förekomma såväl vid garnets spinning som vid dess tvinning. HantvB I. 8. 2: 142 (1940).
(2 c slutet) -BUNDEN, p. adj. om överföring av elektromagnetiska signaler: bunden till (tråd i) ledning l. kabel o. d.; motsatt: trådlös. SFS 1946, s. 1532. Kabel-TV, dvs trådbunden TV-överföring. NTeknik 1974, nr 4, s. 5. Det finns larm som är trådlösa och larm som dras med ledningar i huset. Än så länge är det bara de trådbundna som är certifierade. GbgP 28 ⁄ 5 2003, s. 39.
(2 c) -BUR. bur med galler av metalltråd. Lind (1749).
(2 c slutet) -BUSS. buss som drivs med elektricitet (via en trolley kopplad till linjenätverk). DN(A) 21 ⁄ 7 1934, s. 11. Ett krav .. är ett återinsättande av trådbussarna på de linjer som utbyttes den 5 april med bensinbussar. DN(A) 19 ⁄ 4 1964, s. 6.
Ssg: trådbuss-linje. jfr linje 9 slutet. Stockholms spårvägar, som planerar att byta ut en del av spårvägslinjerna mot trådbusslinjer. UNT 21 ⁄ 10 1938, s. 7.
(2 c) -BÄNK. (†) tråddragningsbänk. HC11H 12: 165 (1697). Kläppar kallas vid järntråddragerier starka björkarmar, som hänga midtuti trådbänken, rörlige på en grof järnbult. Rinman 1: 991 (1788).
(2 c) -DAMASK l. -DAMASCH. (†) jfr damasch, sbst.1 a. Hahr HbJäg. 1: 160 (1881). (Till) den s. k. tråddamasken .. användes vanligen .. tunnare järn- och stålskivor till åstadkommande av de mycket fina band, som lindas omkring järnhylsan (till bösspipor). Alm VapnH 181 (1927).
(1) -DOCKA.
1) (i sht förr) (mindre) bunt l. knippe av tråd; jfr docka, sbst.1 1. Mins huru her Jon Hädsund fik Trådokkorne af pijghorne .. hvar gång han dansadhe fik han en dokka, til thes bådha ärmarna och byxorna voro fulla. Bureus Suml. 71 (c. 1600). Skytteln belägges med tråd, och tråddockan får qvarhänga dervid, ty den erfordras till mellanlänkarne. Hagdahl Fråga 394 (1883).
2) (vard.) marionett; jfr docka, sbst.1 2 b. Weste (1807). Enligt hvad de grekiska författarne uppgifva, förevisades tråddockor .. på särskilda, för dem inrättade teatrar. Hirn Barnlek 192 (1916).
-DRAGA. till 1, 2: dra (se draga, v. I 10) tråd; äv.: dra (se draga, v. I 21 b) (ngt) i l. till tråd; äv.: gm dragning förstärka med tråd; numera bl. i p. pf. l. ss. vbalsbst. -ande. (Spindelns) konstrika trådragande och hopawirkande förmenes af somligom hafwa gifwit menniskiorne anledning til .. wäfware konsten. Kiellberg KonstnHandtv. Skrädd. 6 (1753). Skomakaren .. kan .. med samma utrymme använda flera pliggande än tråddragande arbetare. UB 6: 530 (1874). Hängrännor utföras med rörfalsar och tråddragna kanter. Bildmark Entrepr. 172 (1921).
(2 c) -DRAGARE. person som (yrkesmässigt) gm dragning framställer metalltråd; särsk. (om ä. förh.) om sådan kringvandrande tillverkare (förr äv. närmande sig l. övergående i nedsättande bet.: landstrykare o. d.); förr äv. ss. tillnamn; jfr guld-, mässing-dragare. KlädkamRSthm 1555 K, s. 217 b. Symon(n) trådrager for slaxmåll wtfesth pe(n)n(inger) 10 mark. ArbogaTb. 4: 141 (1568). Den som öfwer en natt hyser så kallade Trådragare och andre okände Stortiggare .. skal derföre plichta til Fattigcassan 2 Dr. Smt. KulturbVg. 2: 140 (1767). Tråddragare sköter en eller flera maskiner (dragbänkar) i vilka ståltråd bearbetas till önskade dimensioner genom dragning. SvYrkeslex. 2: 286 (1973).
Ssg: tråddragar-, äv. tråddragare-bänk. (numera bl. tillf.) tråddragningsbänk. Lind 1: 1872 (1749).
(2 c) -DRAGERI1004 l. 0104 l. 3~002. om verksamheten att dra tråd; äv. konkret: (industriell) verkstad vid vilken tråd framställs gm dragning. Lind (1738). Cleveland Rolling Mill C:o .. hade ett mycket betydande tråddrageri, men der drogs dock endast tråd af sådant jern eller stål, som blifvit framstäldt på bessemer- eller martin-metoden. JernkA 1878, s. 189. Gottfrid Mortens har .. gjort en på gott material fotad framställning av tråddrageriets historia i vårt land. SkånD(B) 9 ⁄ 1 1958, s. 4.
(2) -DRAGNING.
1) till 2 c: gm dragning framställa metalltråd; äv. konkret(are). I övre våningen är inrättningen för tråddragningen, varest tråddragaren .. drager den grövre tråden ifrån kopparslagartråd till n:o XI. Schröderstierna BerJärnStålMetallfabr. 1: 13 (1755). Till tråddragning är kopparn i anseende till sin stora sträckbarhet ett särdeles passande ämne. UB 4: 199 (1873).
2) till 2 c slutet: dragning av elektrisk ledning l. telefonledning o. d. Schulthess (1885).
Ssgr (till -dragning 1): tråddragnings-bänk. (viss typ av) arbetsbänk för tråddragning; jfr bänk IV, V o. tråd, tråddragar-bänk. Klint (1906).
-maskin. maskin för tråddragning. UB 6: 9 (1874).
(2 c) -DUK. metalltrådsduk; jfr -väv. Trådduk har i Amerika en ofantlig användning och tillverkas af alla grader samt finlekar. JernkA 1885, s. 442.
(2 c) -EMALJ. guldsm. emalj med inläggning(ar) av (guld)tråd. 2UB 6: 591 (1904). En speciell typ (av cloisonné) är trådemaljen, där den profilerade väggen ligger som ett upphöjt trådliknande mönster runt den nedsänkta emaljen. NE 5: 455 (1991).
(1) -FIN. fin (se fin, adj. II 2) som tråd; ytterst tunn. En trådfin strimma. Rydberg Faust 111 (1876). En stor klar diamant som satt på en trådfin guldring. Kræmer Brantings 208 (1939).
(1) -FLOR. (†) glesvävt flor; jfr gas, sbst.2, marle, sbst.1 28. alnar Hwit rutigt trå Floder. BoupptVäxjö 1776. Cannelin (1939).
(1, 2) -FORM. form (se d. o. I 1) hos tråd l. form som liknar en tråds. Från betraktandet af råämnet (av silke) vända vi oss nu till .. att bringa det i trådform, således till sjelfva spinningen. UB 6: 367 (1874). Asbest är ett slags mineral, som förekommer i trådform. Balck Idr. Suppl. 166 (1888).
(1) -FORMAD, p. adj. formad som en tråd; jfr -formig. SkogsvT 1910, Fackupps. s. 222.
(1) -FORMIG. som har trådform. Rinman 1: 255 (1788). Linne- och bomullsfiberns trådformiga struktur. Bolin KemVerkst. 143 (1942). Den slemmiga, trådformiga rödalgen Nemalion multifidum. Selander LevLandsk. 130 (1955).
(1) -FÖRARE. (i fackspr.) maskindel l. apparat för reglering l. styrning av tråd (som skall lindas upp på rulle l. spole o. d.); jfr förare 3 g. UB 6: 430 (1874). På varje spindel satt en bobin och på spindelns topp en fritt roterande dubbelböjd trådförare. Dædalus 1952, s. 126.
(2 c slutet) -FÖRBINDELSE. förbindelse via l. med ledning l. kabel. VFörsvar 1902, 2: 19. Det är oftast lämpligt, att samband hålles med radio, till dess trådförbindelse ordnats. ArtillRegl. 1940, 2: 40.
(1, 2 c) -GALLER. galler tillverkat av (metall)tråd. berzelius ÅrsbVetA 1826, s. 63. Infravärmare .. Levereras i koksgrå brännlackerad zinkorplåt med rostfritt trådgaller. InköpskatalSelga 1985, 1: 1066.
(1) -GARDIN. gardin av gles väv (jfr spets-gardin); numera äv. om gardin l. draperi bestående av hängande (lösa) trådar. SundsvP 18 ⁄ 12 1886, s. 3. Vid dörren ut mot terrassen rör sig trådgardiner lojt i luftdraget. GbgP 12 ⁄ 11 2007, Bil. s. 5.
Ssgr: trådgardin- l. trådgardins-fabrik. jfr fabrik 4. 1 trågardinsfabrik inom Göteborgs och Bohus län. TT 1894, Allm. s. 200.
-vävnad. särsk. konkret. VaruförtTulltaxa 1: 818 (1912).
-GLAS.
1) (numera bl. tillf.) till 2: filigranglas. UB 4: 527 (1873). Sparre Bröll. 22 (1939).
2) till 2 c: råglas med armering av metalltråd; vanl. i fråga om säkerhetsglas. En nyhet på glasteknikens område är det s. k. trådglaset, bestående av glasskifvor, hvari nät af jerntråd blifvit invalsade. SD(L) 24 ⁄ 9 1894, s. 4. Trådglas används för att hindra splitter vid brott. TNCPubl. 75: 190 (1980).
-HARVA, se -härva.
(1) -HUVA. (tråd- 1582. tråda- 1640. tråde- 1581) (†) huvliknande hårnät. Hwite tråde huffwor – 4 dussin. TullbSthm 15 ⁄ 5 1581. En qwinnohufwa, en trådahufwa. Linc. Ttt 3 b (1640).
(2 c) -HYTTA. (förr) hytta (se d. o. 2) vari metalltråd framställdes. BoupptSthm 1680, s. 380 a, Bil. (1679). (Mässingen) skäras til Realer, eller smala rimsor, som emottagas vid tråhyttan at dragas til tråd. Rinman 2: 1036 (1789).
(1, 2 c slutet) -HÅLLARE. hållare (se d. o. 3) för tråd. Under afhasplingen har arbeterskan bredvid sig en skål med kallt vatten, hvarmed hon då och då afkyler trådhållaren. UB 6: 364 (1874).
(1) -HÄRVA, förr äv. -HARVA. jfr härva, sbst.2 1; äv. i bildl. anv. BoupptSthm 11 ⁄ 2 1659. I den kallsinnige Saturnus war Håfwet skräckeligen politiskt och Ministren hade swåra trådharfwor, at uplösa. Dalin Arg. 1: 276 (1754).
(1, 2 c) -HÄSSJA. (förr) hässja tillverkad av spända linor l. ståltrådar mellan lodrätt uppsatta störar. LAHT 1928, s. 585. Då luften var fuktig och regn kunde väntas upphängdes .. (grönfodret) omedelbart på enkel trådhässja. LAHT 1933, s. 366.
(2 c) -JÄRN.
1) (†) verktyg av järn för arbete med tråd; jfr järn 5 b. BtÅboH I. 13: 302 (1638). Hindrich Likfett swarar för Effterfölliende wärkdon 15 st(ycke)n bänkior medh sin Färdige Reedskap 2 st(ycke)n Trå Järn till hwar bänck. BoupptSthm 1680, s. 368 a, Bil. (1679).
2) (numera föga br.) järn (se d. o. 4) ämnat för framställning av tråd. BoupptSthm 1680, s. 363 a, Bil. (1679). Trådjärn exporteras till Amerika i ej obetydliga kvantiteter och användes till finare kätting eller drages till fin tråd. JernkA 1910, Bih. s. 106.
Ssg (till -järn 2): trådjärns-smide. (†) jfr smide 1. JernkA 1824, s. 12. JernkA 1887, s. 317.
(1) -KALSONGER, pl. (†) kalsonger av tunn väv. Fina svarta ribbade bomullsstrumpor .. fina franska Trådkalsonger. SvD(A) 30 ⁄ 10 1919, s. 5.
(1, 2 c) -KEDJA. särsk. till 2 c: kedja (se kedja, sbst. 1) av tråd. En .. art af fast slutna kedjor äro de som förfärdigas af metalltråd, .. trådkedjor, hvilka tillverkas uti automatiska maskiner genom trådens afklippning .. och böjning till öglor. 2UB 6: 256 (1904).
(2 c) -KLINKA. klinka (se klinka, sbst.5) för mätning av metalltråds dimension l. tjocklek. At tråd-sorterne urskiljas .. efter den karf, eller så kallade tråd-klinka, som til tiocklekens mätande wid alla tråd-dragerier nyttjas. Rinman Jernförädl. 216 (1772).
-KLIPPARE, om person m. ⁄ ⁄ ig., om sak r.
1) (förr) till 2 c: person som (yrkesmässigt) klippte metalltråd; förr äv. ss. tillnamn. BoupptSthm 1680, s. 372 b (1679; ss. tillnamn). (Vi finner, att) trådklipparna .. hade betydligt större svårigheter att hålla balansen mellan livsmedelsuttag och arbetsförtjänster (än fingerborgsarbetarna). Helmfrid Holmen. 139 (1954).
2) till 1, 2 c: (del av) tång varmed tråd klipps; äv. om maskindel på symaskin. Symaskinen är försedd med automatisk trådklippare. Tång .. montörtång, flata räfflade käftar, trådklippare. KatalÅhlénHolm 37: 202 (1916).
(2 a) -KLUBBA. bot. svamp av släktet Typhula Fr. (med trådliknande fruktkropp). Brun, röd trådklubba. Lindfors SjOdlVäxt. 16 (1927). Slutligen kunna vissa under vintern uppträdande svampar, särskilt Fusarium nivale (snömögel) .. Typhula sp. (trådklubba) .. bliva orsak till att vetefält uttunnas under vintern. SvVäxtförädl. 1: 105 (1951).
(2 a) -KLÖVER. bot. klöverarten Trifolium dubium Sibth. (i botanisk systematik äv. benämnd T. filiforme Lin.) med späd, trådliknande stjälk. Gosselman BlekFl. 128 (1865).
(1) -KNAPP. (i sht förr) knapp (av metalltråd) överdragen med sytråd. BoupptSthm 31 ⁄ 3 1671.
(1, 2) -KNIPPA l. -KNIPPE. knippe av trådar. Bergman Jordkl. 378 (1766). Trådknippena i ändarna av varje ledare ska lödas samman. Ryegård Slöjd. 103 (1957).
(1) -KNYTNING. (†) knutet (jfr knyta 5 f slutet) l. knypplat arbete av (lin- l. bomulls)tråd. KlädkamRSthm 1628 A, s. 4 b. Så skole ock så alle Tråknytningar och Spitzar, som nu til mångens stora olägenheet .. är begynt hopewijs at införas, wara förbudne. Stiernman Com. 2: 392 (1644). Sandels PVetA 1782, s. 45.
(2 c) -KORG. korg förfärdigad av metalltråd. HemslöjdsutstSthm 1880, s. 110. I frysen är backar lättare att rengöra än trådkorgar. RådRön 1998, nr 1, s. 25.
(2) -KORS. särsk.: hårkors. På finare instrument är .. ett trådkors af spindelväfsfina trådar utspändt, för att kunna iakttaga mindre ortförändringar hos den observerade stjernan. UB 2: 302 (1873).
(2 a) -LAV. bot. busklav av släktet Ephebe Fr., särsk. arten E. lanata (Lin.) Vainio; äv. i pl. om släktet; förr äv. allmännare, om trådformig lav (särsk. dels: skägglav av släktet Usnea (Dill.) Pers., dels: tagellav av släktet Alectoria Ach.). VetAH 1797, s. 176. Trådlaf, ett Skägglafvarne mycket liknande, trådformigt slägte .. Alectoria Ach. Fries Ordb. 69 (c. 1870). Bland trådlafvarna förekommer mycket sällsynt i vårt land den vackra arten Usnea longissima. FoFl. 1918, s. 226. Trådlavar .. består av vanligen sammanfiltade, centimeterlånga, 0,1-0,5 mm tjocka, nedliggande och starkt förgrenade trådar. NE (1995). jfr moss-trådlav.
-LEDARE.
1) (i fackspr.) till 1: ledare (se d. o. 10) för frammatning av tråd (i symaskin o. d.). TT 1875, s. 1. Öfvertrådens frammatning (i en symaskin) verkställes genom trådledaren. 2UB 8: 392 (1900).
2) till 2 c slutet, jfr ledare 12. På 1820-talet .. började en intensiv forskningsperiod då man undersökte (elektriska) strömmar i trådledare. GymnFys. 1: 178 (1983).
(2 c slutet) -LEDNING. jfr ledning, sbst.2 2 b. UB 2: 394 (1873). Elektrisk belysning i Lysekil väntas komma till stånd .. Trådledningarna åt olika håll äro redan utspända. GHT 1895, nr 241 A, s. 3.
(1) -LIK. som liknar tråd; jfr -liknande. Sedan jag beskådat det mång-greniga trädet .. ifrån hwilkets qwistar hängde en myckenhet trådlika rötter (for jag till skeppet). Osbeck Resa 273 (1752, 1757).
(1) -LIKNANDE. jfr -lik. Springfisken, i Ostindien, wandrar omkring på klipporna medelst sina .. trådliknande bröstfenor. Holmström Ström NatLb. 3: 122 (1852).
(2 c) -LINA. (numera bl. mera tillf.) lina av järn- l. ståltråd. Införandet af trådlinan, såsom ett medel att å plogen öfverföra rörelsekraften, blef det första och väsentliga steget till lösningen af problemet (med tunga ångplogar). TT 1871, s. 206. IllSvOrdb. (1964).
(1, 2 c) -LINDNING. särsk. till 2 c, konkret; jfr linda, v. 1 c. En s. k. multiplikator (en magnetnål omgifven af flera trådlindningar). Nyström Telegr. 9 (1869).
(1) -LITS-KVARD. (†) om bredare tvinnat snöre l. band av tråd; jfr lits-kvard. HusgKamRSthm 1700, s. 11. Slingade trålitsqwarder af diverse Colleurer, som äro förbrukte till Gardinesnörens utbättrande. HusgKamRSthm 1770, s. 421.
(1, 2 c) -LYFTARE. särsk. (i fackspr.) till 1, på symaskin: krokliknande maskindel varigm tråd lyfts (under sömnad). WoL 1456 (1889). Man skall börja och sluta en söm när trådlyftaren står på sin högsta punkt. StSyHandarbB 36 (1972).
(1, 2) -LÄNGD. längd på tråd. Rålamb 4: 26 (1690). 6,251 telegrafstationer med 230,780 km. trådlängd. 2NF 34: 378 (1922).
(1, 2 c slutet) -LÖS. särsk. till 2 c slutet, om överföring av elektromagnetiska signaler: (som företas) utan (förmedling via) kabel l. ledning; äv. om ngt som är avsett för l. har samband med sådan förmedling, särsk. i fråga om dels telefonering, dels (om ä. förh.) telegrafering (jfr gnist-telegrafi); motsatt: trådbunden. NDA(B) 29 ⁄ 4 1899, s. 1. Elektro-magnetiska vågor .. som nu äro allbekanta genom sin användning i den trådlösa telegrafien och telefonien. Bergholm Fys. 4: 122 (1925). Den utsände reportern har en lätt trådlös sändarapparat fastspänd på ryggen. Bjurman 3Statsm. 236 (1935). (Nokia o. Ericsson) är med i de viktiga framtidsprojekten kring trådlös datakommunikation. NTeknik 1998, nr 41, s. 11.
(2) -MASK. (parasitär) mask med trådformig kropp; särsk. (numera bl. mera tillf.) dels om mask av ordningen Nematomorpha, tagelmaskar, dels om mask av ordningen Nematoda, rundmaskar. Jag började .. efterse, hvad ondt kunde vara i (sim)blåsan, och fann henne .. ofta full med små krypande tråd-maskar. VetAH 1771, s. 262. Trådmasken, till utseendet såsom en smal segelgarnstråd eller ett tjockt tagel .. finnes både i salt och sött watten. Holmström Ström NatLb. 4: 29 (1852). I tropikerna möter man på många håll en meterlång trådmask, Dracunculus Medinensis, som tränger in i kroppen framkallande inflammationer. Ymer 1932, s. 343.
(1, 2 c) -MINA. truppmina som aktiveras gm vidröring av vid minan fäst uppspänd tråd. Trådminor .. äro de mest användbara truppminorna. SoldIInf. 1944, s. 124.
(1, 2 c) -MJÄRDE. (numera bl. i skildring av ä. förh.) mjärde (med nät) av tråd. RedNordM 1908, s. 25. En ”aborrpumpa”, konisk trådmjärde, innefattad i en träbygel, från Bjuråker, Hälsingland. Fatab. 1916, s. 14.
(2 c slutet) -MOTSTÅND~02 l. ~20. fys. elektriskt motstånd (se d. o. 2) hos tråd; äv. konkret, om motstånd (se d. o. 2 c) av tråd. TT 1898, M. s. 114. Mellan Chicago och New Orleans (afstånd 1800 km., trådmotstånd 2,8 ohm per km.). 2UB 10: 98 (1906).
(1) -MÖL l. -MÖLE. [jfr mlt. dratmöle, t. drahtmühle] (†) maskin (som drivs av kvarn) för beredning av tråd; jfr möl, sbst.2 1. G1R 8: 249 (1533). Bör det, som spinnes .. af en del allehanda sorter så wäl färgad som ofärgad trå tilredas, till hwilken ända en Tråmöl eller Dubblerqwarn .. skall uppsättas. Stiernman Com. 5: 732 (1698).
(2 a) -NATE.
1) bot. natearten Potamogeton filiformis Pers. (med trådfina blad). ArkBot. II. 1: 87 (1904). Weimarck SkånFl. 43 (1963).
2) (numera föga br.) nating (särsk.: hårnating) av släktet Ruppia Lin. Thedenius FlUplSöderm. 81 (1871). Vid våra kuster leva .. trådnaten (Ruppia) .. samt den späda vattenserven. Eriksson HavLiv. 224 (1926). jfr skruv-, spröt-trådnate.
(2) -NUDEL. trådfin nudel. Trådnudlar av ris. HusmSättb. 1: 163 (1937). Nordafrikansk tomatsoppa med chili och aprikoser .. 2 msk hackade myntablad .. 1 l grönsaksbuljong(,) 50 g änglahårspasta (eller andra trådnudlar). Expressen 2 ⁄ 3 2006, Mat & Vin s. 13.
(1, 2 c) -NUMMER. jfr nummer 5, 7 g. Noggranna öpningar uti Tråklinkan .. utmärka de fina skillnader, som kunna wara Trånumrorne imellan. Rinman JärnH 446 (1782). En trekantig etikett, å vilken färg och trådnummer (för bomullsgarn) påskrevs. Sahlin SkånFärg. 117 (1928).
(1) -NYSTAN, förr äv. -NYSTA. jfr nystan o. garn-nystan. Verelius 73 (1681). Jämte andra requisita till en djeknes utrustning fordrades .. en synål och ett trådnystan. Ödmann Hågk. 2 (1801).
(1, 2) -NÄT. nät (se nät, sbst. 1, 2, 3) av trådar. I ögats bakgrund utbreder sig på näthinnan synnerven liksom ett ytterst fint trådnät. LfF 1878, s. 6. Snömögel .. visar sig som ett spindelväfsartadt trådnät, till färgen hvitt eller grått. Hellström NorrlJordbr. 352 (1917). särsk.
a) (numera bl. i skildring av ä. förh.) till 1; jfr nät, sbst. 1 a, 2 a. (För) Fiskiare, wore icke onyttigt, at ifrån Diepe förse sig med Silkes-Nät, hwilka .. betala sig i tiden likwäl bättre, än Trå-Nät. Nordencrantz Arc. 291 (1730). Det till quipuren erforderliga trådnätet kan fästas, sedan tyget är försigtigt bortklipt. Freja 1874, s. 122.
b) till 2 c. Berlin Lsb. 214 (1852). Trådnät fästas på insidan av fönster och gluggar. InfRegl. 1939, 2: 390 (1942).
c) till 2 c slutet; jfr nät, sbst. 3 c. Finland 162 (1893). Om vertikala trådnät användas för afsändningen, polariseras de elektriska vågorna vertikalt. TSjöv. 1901, s. 99.
(1) -NÖTT, p. adj. trådsliten; äv. bildl. Dalin (1854). Tre små koltar / trängdes med en trådnött / schaggkappa från i förrfjol. Nordling SamlLåga 79 (1917). Skygga och trådnötta gamla damer. Oterdahl En 150 (1927).
(1) -PASSEMENT. (†) spets l. bård av tråd; jfr passement. Hwit trådh possemendt – 1 st. TullbSthm 27 ⁄ 5 1583.
(2 c) -PENDEL. (i fackspr.) pendel (se d. o. 1) upphängd i tråd. Trådpendeln beskrifver i luften en fullkomlig cirkelbåge, hvaremot den i fjeder upphängda pendeln beskrifver en mera böjd linie. Ericsson Ur. 95 (1897).
(2 c) -PIPA. (förr) bösspipa förstärkt med kring pipan tätt slutande metalltråd; jfr -damask. Trådpipor .. En tunn pipa omlindas tätt med någorlunda grof jerntråd. Almroth Karmarsch 647 (1839).
(1, 2) -PROV. särsk. till 2 e: prov (se d. o. 1 d) av sockerlags förmåga att bilda tråd(ar). För att utröna, när .. (sockersaften) hunnit sin tillbörliga fasthet, använder sockerkokaren det s. k. trådprofvet, bestående deruti, att han .. rifver henne mellan tummen och pekfingret. UB 5: 53 (1873).
(1) -PÅTRÄDARE. skrädd., sömn. hjälpredskap för trädning av tråd genom nålsöga. WoL 1492 (1889).
(2 a) -PÄLS. (†) (på växt förekommande) ytlager av mycelietrådar; jfr päls 2 a β. LAHT 1907, s. 243. (Efter angreppet framträder) å nyskottens stamled en fläckvis eller helt täckande chokladbrun, till sist brunsvart, trådpäls. 2NF 15: 90 (1911).
(2 c slutet) -RADIO. (förr) radio (se d. o. 1) distribuerad via telefonledning o. d. Man har .. kommit underfund med att trådradion eliminerar alla störningar i högtalaren. GbgMP 31 ⁄ 3 1938, s. 6.
(1) -RAK. rak som en spänd tråd, helt rak; äv.: som går längs en tråd (i ett tyg); vanl. bildl.; jfr -rät. FRuneberg i Konstnärsbrev 1: 73 (1863). Odlad mark, inhägnade av kilometerlånga, trådraka stengärdsgårdar. Barthel Atl. 51 (1931).
(2 c) -RIKTMASKIN~002, äv. ~200. (i fackspr.) riktmaskin (se d. o. 1) för uträtning av (upplindad) metalltråd. HufvudkatalSonesson 1920, s. XXII.
-RING.
1) till 1, 2 c: ringformigt knippe av tråd; jfr ring, sbst.1 2 s. Til en lättare (tråd)dragnings befordran, wore, at för hwarje glödgning, indoppa trå-ringarne uti en mänga af 2 delar kalk emot en del fin lera. Rinman Jernförädl. 231 (1772).
2) i sht till 2 c: ring (se ring, sbst.1 1) förfärdigad av tråd. Guld .. 1. mindre tråring med Sten. Guld .. 1 tråd ring 1. fjeder ring. BoupptVäxjö 1840. jfr plåt-trådring.
(2 a) -ROT.
1) tunn, långsmal rot l. birot. Lindman NordFl. 3: 191 (1903). Måsippan .. (har) några trådlika rötter, som utgår från olika ställen af rotstocken; dessa kallas trådrötter. Lindman LbBot. 3 (1904).
2) (†) svampen Rhizina undulata Fr., rotmurkla (som har trådrötter (se -rot 1)). Liljeblad Fl. 666 (1816). Trådrot .. ett köttigt, på jorden utbredt svampslägte .. utan fot, men uppburet af flera rotsträngar: Rhizina Fr. Fries Ordb. 132 (c. 1870). Lundell (1893).
(1, 2 c) -RULLE, äv. (numera bl. i Finl.) -RULLA. jfr rulle, sbst.3 1 a. TullbSthm 15 ⁄ 5 1582. Då en elektrisk ström framgår genom elektromagnetens Trådrullar, attraheras ankaret. Fock 1Fys. 619 (1855). Hon viker ihop sitt arbete sticker in nålen i trådrullen. Hedberg DockDans. 260 (1955).
(1) -RÄKNARE. ett slags uppfällbart förstoringsglas l. lupp (urspr. för räkning o. kontroll av tråd); jfr räknare 3. VaruförtTulltaxa 1: 818 (1912). Med trådräknare för ögonen sitter vi böjda över några exemplar av sextio öre violett, postemblem, och examinerar dem. Ahlqvist Gotlänn. 171 (1945).
(1) -RÄT, förr äv. -RÄTT, adj. rät efter tråden (i ett tyg); helt rak; äv. bildl.; jfr -rak o. snör-rät. Spegel (1712). (Han var) rigid som en jernstör, otillgänglig för alla considerationer, man kan nästan säga till öfverdrift trådrät och ärlig. Reuterdahl Mem. 169 (1858). Då hålen (på engelskt broderi) äro runda, klippas korsen trådräta åt båda sidor. DamBok 171 (1879). SvD(A) 27 ⁄ 3 1935, s. 13.
(1) -RÄTT, adv. (tråd- c. 1540 osv. tråda- 1582) efter tråden l. trådarna (i ett tyg); alldeles rakt; äv. bildl., särsk.: rätt o. riktigt; jfr -rät. Thet går icke alt trådh rett til i werldenne. OPetri Kr. 99 (c. 1540). Nästan alla klädningar af lätta tyger .. äro öfverallt trådrätt skurna. SthmModeJ 1852, s. 72. Gardiner skola alltid stärkas i kokt stärkelse, trådrätt upphängas att torka. Langlet Husm. 653 (1892).
(1, 2 c) -SAX. sax (se sax, sbst.1 II 1) för avklippning av tråd; äv. (i sht förr) till 2 c, om saxliknande tång för dragning av metalltråd (jfr sax, sbst.1 II 2 a β, o. -tång). Dragtänger, som ock kallas Trådsaxar, hvilka draga den grofvaste Tråden ifrån N:o 0. til N:o 11. Tilas Ordal. 5 (1767). För avklippning av grövre trådar .. begagnas en kraftavbitare, även kallad trådsax. Forsberg o. Gustafsson VerktMek. 61 (1953).
(2 c) -SIKT. sikt (se sikt, sbst.2 1) med nät av metalltråd. Lindfors (1824). Rhabarberpurée .. passeras genom trådsikt och serveras med rostadt bröd. Langlet Husm. 179 (1883).
(1) -SILKE. (†) silke (se d. o. 1 a). 90 [markland] – Trådh Silcke – 5 s(ilve)rd(ale)r. TullbSthm 22 ⁄ 6 1573.
(2 c) -SILVER. silver i form av tunn tråd, silvertråd. Weste (1807). Till eldförsilfring kan man endast anwända finaste silfwer, och det så kallade brand- eller trådsilfret, som erhålles genom silfwergaloners urbränning. AHB 13: 31 (1865).
-SKIVA.
1) (†) till 1: skiva med hål varigm trådar träs (o. därmed hålls i viss ordning vid vävning o. d.). (Fr.) Carteron .. (sv.) en trådskifwa af en tumms bredd, som brukas at trådarne uti ränningen ej måge komma i oordning. Möller 291 (1755).
2) (förr) till 2 c: dragskiva (se d. o. 2) för framställning av metalltråd. Rinman JärnH 922 (1782). För att erhålla .. stålstänger af alldeles lika dimensioner, lät Reaumur dem gå igenom samma hål i en och samma trådskifva. JernkA 1818, 1: 132.
(2 a) -SKIVLING. tråding. Tegelröd trådskivling är en giftsvamp. Ursing SvVäxt. Krypt. 251 (1949). Trådskivlingar. Foten .. är ringlös samt fast förenad med den trådiga hatten. Cortin SvampHb. 13 (1951). jfr siden-trådskivling.
(2 b) -SKORPION. zool. spindeldjur av familjen Thelyphonidae Lucas (av ordningen Uropygi (l. Thelyphonida), gisselskorpioner) med trådformig utlöpare i spetsen av bakkroppen. Trådskorpionerna .. utmärka sig genom en lång ledad tråd i spetsen af abdomen. 1Brehm III. 2: 199 (1876).
(2 a) -SLICK. bot. fintrådig brunalg av arten Pylaiella littoralis (Lin.) Kjellman. Ursing SvVäxt. Krypt. 490 (1949).
-SLINGA.
1) till 1, 2; jfr slinga, sbst. 1. Härpå virkas i ringen till den första hälften af blomman .. 2 st(olpar) (hvilka båda sammandragas med en trådslinga). Freja 1874, s. 73. Vid trådvalsverket hade man pojkar, som med långa krokar höllo de varma trådslingorna uträtade, så de ej skulle trassla ihop sig. Järnbruksminn. 128 (1952). (De enkla glaskärlens) dekor har inskränkts till någon liten trådslinga. Kulturen 1953, s. 41.
2) (†) till 2 a: myceliesträng (uppfattad ss. ett eget svamp- l. lavsläkte Rhizomorpha Roth.), särsk. av svampen Armillaria mellea (Vahl: Fr.) Kumm.; jfr slinga, sbst. 7 a. (Form, färg o. växtplats) voro omständigheter, som tillvunno Trådslingorna ett utseende af nära beslägtade vexter med Svamparne. VetAH 1814, s. 202. Fries Växtr. 285 (1884).
(1) -SLITEN, p. adj. om textil o. d.: sliten så att luggen nötts bort (o. tråden l. trådarna blottats); mycket sliten; äv. bildl.; jfr -bar, -nött. Möller (1790). Allihop klagar vi ju över att vi känner oss trötta och trådslitna. SvD(A) 1935, nr 324, s. 12. Användes pikerstyng även vid förbättring av trådslitna ställen på ett plagg, så lägger man ett tunnare foder under. Fröberg Skrädd. 68 (1941).
(1) -SLÅ, -slagning. särsk.
a) (†) fästa (ngt) med tråd, tråckla; jfr slå, v. I 9 c. Schroderus Dict. 266 (c. 1635). Trå-slå .. Förse med trå det, som skal sys tilsam(m)ans som Skräddarn göra. Schultze Ordb. 4521 (c. 1755).
b) (numera bl. i skildring av ä. förh.) med sotad l. kritad tråd markera rät linje på (ngt); jfr slå, v. I 28, o. snör-slå 4. En ti(m)berman .. affhugger itt trää, trådslår thet, och telier thet slätt. SalWijsh. 13: 11 (öv. 1536). Ristningen .. hålles så jämn och rät, som om den vore tråslagen. LBÄ 44–50: 258 (1801).
(1) -SMAL. smal som en tråd, mycket smal l. tunn; särsk. (i sht om person) i hyperbolisk anv.; jfr -tunn. VetAH 1818, s. 67. (Jag) fann att hela lilla plantan blott med en enda trådsmal rot var fästad vid jorden. Bremer NVerld. 3: 318 (1854). Bland de utsocknes gästerna märktes trådsmala stockholmsmannekängen Inger Åhman. Upsala 13 ⁄ 8 1956, s. 3.
(1, 2 c) -SORT. särsk. till 2 c. Att .. (tackjärnet) är mera styft, starkt och spänstigt, än annat Järn, såsom på denne ortens Tråsorter nogsamt kan förfaras (dvs. få kännedom om). Rinman JärnH 393 (1782).
(2 c slutet) -SPELARE. (förr) apparat för inspelning av ljud med tunn ståltråd ss. bärare av magnetiskt lagrad information. TT 1951, s. 208. Uppgiften låter kanske inte så upphetsande: att med en trådspelare av märket Chicago Webster dokumentera kinesiska dialekter. DN 7 ⁄ 3 2005, s. C5.
(1) -SPETS. (numera bl. tillf.) genombruten spets (se spets, sbst.4) av tråd (av i sht bomull l. lin). Tråspetzar, sydde eller knipplade, förbiudes wid 200 Dal. S(ilver)m(yn)ts straf. PH 1: 181 (1720). Trådspetsar, passande till dukar och lakan. SvD(A) 14 ⁄ 3 1937, s. 9.
(2 c) -SPIK. spik (se spik, sbst.1 1) av dragen metalltråd (i sht järntråd); jfr -stift. Räfflad trådspik. Eneberg Karmarsch 2: 625 (1862).
Ssg (i sht förr): trådspiks-fabrik. jfr fabrik 4. 2NF 27: 1323 (1918). (Han) anlade en liten trådspiksfabrik, som skulle arbeta med järntråd ur uppsnodda kasserade linor. Dædalus 1931, s. 58.
(2 c) -SPIRAL. TT 1898, M. s. 116. Det var en sida ur en anteckningsbok, fransig i kanten av trådspiralen. Trenter Tiga 111 (1955).
(1, 2 c) -SPOLE. särsk. till 2 c slutet: spole (se spole, sbst.3 4) av ledningstråd (för åstadkommande av elektromagnetisk induktion). Induktorn utgöres af två trådspolar B och B1, med en gemensam hästskoformig kärna af mjukt järn. Moll Fys. 3: 97 (1899).
(1, 2 c) -SPÄNNARE. anordning varmed tråd spänns åt o. d.; jfr spännare, sbst.1 II 1. Auerbach (1915; i symaskin). Det är vidare nödvändigt att taggtråden fästs – hårt sträckt med hjälp av trådspännare – stadigt på stolparna. Sonesson BöndB 541 (1955).
-SPÄNNING.
1) till 1: spänning (se spänning, sbst.2 1) av tråd (i symaskin). Wolter Symask. 24 (1866). Trådspänningen måste rätta sig efter det material man syr i. StSyHandarbB 37 (1972).
2) till 2 c slutet: spänning (se spänning, sbst.2 3 b) i l. hos metalltråd. (Omkopplingen) skulle medföra, om primärspänningen bibehålles, en .. 27800 volts trådspänning. TT 1898, M. s. 97.
(2 a) -STARR. bot. starrväxten Carex lasiocarpa Ehrh. (i botanisk systematik äv. benämnd C. filiformis Lin.) med trådig l. hårig fruktgömma; förr äv. (under benämningen C. filiformis Lin.) om luddstarr (Carex tomentosa Lin.). Linné Fl. nr 760 (1745). Carex filiformis L. (Trådstarr), tufvig, blåaktigt grön. Andersson AfbildnVäxt. 1: 83 (1870). Den nära meterhöga, slaka och finbladiga trådstarren (Carex lasiocarpa). SvSkog. 299 (1928).
(2 c slutet) -STATION. (förr) militär förbindelsestation (för signaltjänst). Är trådstation upprättad, stänges i regel radiostationen. ArtillRegl. 1940, 2: 44.
(2 c) -STIFT. stift (se stift, sbst.1 1) av dragen metalltråd; jfr -spik. Eneberg Karmarsch 1: 178 (1858). De färdiga skinnbitarna togos så ut ur .. kardstockarna, varefter de nubbades fast med små trådstift. Västerb. 1931, s. 69.
(1) -STRUMPA. (förr) strumpa av tråd; särsk. motsatt: garnstrumpa. TullbSthm 27 ⁄ 5 1583. Ty år 1783 kommo från Ängland 23.744 par Bomulls-Strumpor, 60.570 par Tråd-Strumpor och 8944 par Ull-Strumpor. GT 1787, nr 28, s. 2.
(1, 2 c) -STUMP. jfr stump, sbst. 1. Uti samma (kol)Stybbe nedsattes äfwen de andra twänne Tråstumparne (av järn) och Cementböszan luterades helt wäl. Rinman JärnH 295 (1782). Vi som skuggspels-dockor, förda i trådstumpar af förevisarens händer. Levertin Diktare 29 (1898).
(2 c slutet) -STYRD, p. adj. särsk. om robot l. torped o. d.: styrd med elektroniska signaler från ett sikte via en tråd som rullas l. rullats ut. LD 26 ⁄ 6 1958, s. 5. Räckvidden för roboten, som är trådstyrd, är drygt 2 000 m och den sträckan tillryggaläggs på tio sekunder. GbgP 23 ⁄ 6 1982, s. 1.
-STÄLL.
1) till 1: ställ (se ställ, sbst.1 1) för (förvaring av) trådrullar o. d. Björkman (1889). Trådställ för 6 rullar, jämte nåldyna. SvD(A) 17 ⁄ 7 1929, s. 7.
2) till 2 c: ställ (se ställ, sbst.1 1) tillverkat av tråd. NJournD 1858, s. 52.
(2 c) -STÄNGSEL. stängsel av (tagg)tråd. JernkA 1878, s. 197. Som fast hägnad (inom ägorna) används allt allmännare trådstängsel av på stolpar spänd slät, vriden eller taggig järntråd. LmUppslB 491 (1923).
(2) -SVAMP. om viss typ av bakterie bestående av trådliknande celler (som liknar svamphyfer), aktinomycet; särsk. om sådan bakterie av släktet Trichophyton Malmsten; förr äv. om trådig mögelsvamp. Wikström ÅrsbVetA 184548, s. 47. Röd mjölk .. Detta af trådswampar förorsakade fel förekommer endast i dunstiga mjölkkamrar wid swal wäderlek. Lundberg HusdjSj. 442 (1868). En skadad nagel är tyvärr ”mumma” för de små dermatophyterna, trådsvamparna, av släktet Trichophyton som lever på ämnet keratin som bygger upp nageln. DN 30 ⁄ 1 2005, Söndagsbil. s. 23.
(1, 2) -SYSTEM. system av trådar. (Vävens) två trådsystem .. äro varp .. och inslag. NF 17: 1548 (1893). Plasman ter sig i mikroskopet som ett fint nätverk eller trådsystem. Hofsten Ärftl. 1: 34 (1927).
(2 c slutet) -SÄNDNING. sändning via ledning l. kabel; särsk. om tv-sändning. SFS 1967, s. 980. Trådsändning: (dvs.) ljud, bild eller annat meddelande som sänds med hjälp av elektromagnetiska vågor vilka äro bundna vid särskilt anordnad ledare. SFS 1972, s. 520.
-TELEFON.
1) (skämts.) till 1, 2 c, om ett slags leksakstelefon bestående av två burkar o. d. (som fungerar ss. resonanslådor) sammanbundna med tråd (genom vilken ljudet leds). Kahlmeter Hvarför? 109 (1889).
2) (numera i sht i Finl.) till 2 c slutet: telefon ansluten till ledning, fast telefon; motsatt: trådlös telefon l. mobiltelefon. Eriksson EgRadio 25 (1923). Rusi .. har under de senaste veckorna varken svarat i sin mobiltelefon eller den trådtelefon som finns i hans bostad. Hufvudstadsbl. 23 ⁄ 10 2002, s. 3.
(2 c slutet) -TELEGRAF. (förr) telegraf ansluten till ledning; motsatt: trådlös telegraf l. gnisttelegraf. I våra dagar, då trådtelegrafen blifvit ett nödvändigt kommunikationsmedel .. göras alltjämt uppfinningar för att åstadkomma snabbare expedition. LfF 1911, s. 217.
(1) -TUNN. tunn som en tråd, mycket tunn; särsk. i hyperbolisk anv.; jfr -smal. Den trådtunnaste och gängligaste resenär, som någonsin bedt om ett glas varm mjölk. SvD(A) 26 ⁄ 11 1913, s. 6. Hans ring var fattigmans trådtunna insegel på äktenskapet. Nilsson-Tannér GrönDal 20 (1959).
(1) -TYLL. (numera bl. mera tillf.) ett slags glestrådig tyll, i sht av lin- l. bomullstråd. Mycket vacker broderad Tråd-Tyll till en Klädning, är för owanligt godt pris till salu. DA 1808, nr 2, s. 6.
(2 a) -TÅG. bot. växten Juncus filiformis Lin. (med tunt, långsmalt strå). Linné Fl. nr 280 (1745). Så iakttogos på vallarne vid Visjö: starr, ängsull, trådtåg (fläckvis ymnig). MosskT 1893, s. 113.
(2 c) -TÅNG. tång för arbete med tråd; äv. (om ä. förh.): tång för dragning av tråd (jfr -sax). BoupptSthm 1680, s. 369 a (1679). 3 trådtänger til den grofware trådens dragning. Rinman Jernförädl. 228 (1772). Trådtänger lämpar sig särskilt väl för emballeringsarbeten med järntråd samt stängselarbeten. Varulex. Byggn. 2: 153 (1955).
(2 c (slutet)) -UTLÖSARE. fotogr. instrument som via kabel utlöser kameras slutare. Johnson Fotohb. 320 (1949).
(2 c) -VALS.
1) (i fackspr.) vals för valsning av metalltråd. För fin- och trådvalsar är det bäst att använda kokillgjutna valsar. JernkA 1890, s. 69.
2) lång cylinder l. vals tillverkad av taggtrådsslingor (o. i sht använd som stormhinder). SvD(A) 14 ⁄ 2 1941, s. 5. Stormhinder, i regel trådvalsar, ordnas såväl utanför som inuti byggnad. InfRegl. 1954, 4: 1180.
(2 c) -VALSNING. Kontinuerlig trådvalsning i efter hvar andra anbragta valsstolar försiggår vid samma verk .. med omvexlande stående och liggande valsar. JernkA 1880, s. 485.
(2 c) -VALS-VERK. valsverk för produktion av tråd; jfr -verk 2. Trådvalsverket .. består af tvenne öfver hvarandra liggande tackjernscylindrar med 12 till 14 spår. Almroth Karmarsch 235 (1838).
(1) -VANTE. (tråd- 1567 osv. tråde- 15521582) (förr) vante av tråd, i sht av lin l. bomull. 2SthmTb. 2: 188 (1552). (Han brukade) vid särskilt högtidliga tillfällen, iförd frack och vita trådvantar, servera på middagar i privatfamiljer. Hellström Lekh. 214 (1927).
(1, 2 c) -VARA. vara tillverkad av tråd. Wadstena har Fabriker af fina trådwaror och Kammarduk. Bergklint MSam. 2: 160 (1792). Bland övriga trådvaror må nämnas trådduk av järn, koppar och mässing. SvIndustri 173 (1935).
(1, 2 c slutet) -VARV. varv av tråd (i spole o. d.); förr särsk. ss. mått. Fock 1Fys. 594 (1855). 80 trådhvarf kring haspeln äro ett pasman, och 7 pasman utgöra en härfva. NF 2: 844 (1877). Genom .. stort antal trådhvarf i spolarna erhålles hög spänning hos elektriciteten. LB 4: 188 (1904).
(2 c) -VERK.
1) (†) om bearbetat material för framställning av mässingstråd; jfr rå-verk. König LärdÖfn. 6: 57 (1747). Et tråverk kallas vid messingsbruken et visst qvantum af tråbands-messing, som .. emottagas vid tråhyttan at dragas til tråd. Rinman 2: 1036 (1789).
2) (industriell) anläggning för produktion av metalltråd; jfr -vals-verk. Af de 2:ne trådverken hade det ena 4 och det andra 5 par stolar utom förvalsarne. JernkA 1872, s. 137.
-VIS, adv. (tråd- 1824 osv. tråda- 1614. tråde- c. 16401700)
1) till 1: i trådar; tråd för tråd. Bägge delerna (av väven) hafua the på åtskilige tijder, trådawijss räknat och beskodat. GullbgDomb. 12 ⁄ 11 1614. Bomlässet (vid vävning) lägges sällan trådvis, utan vanligen knippvis eller ”halfgängsvis” kring varpkronans slutpinne. 2NF 17: 235 (1912).
2) (numera bl. tillf.) till 2 c slutet: via tråd. Af Klen hörde jag trådvis att mitt andra bref misshagat. Strindberg Brev 12: 31 (1896).
(2 c) -VÄV. väv av metalltråd; jfr -duk. Humlesil helt och hållet utaf jern med omspänd trådväf. Lindberg Svagdr. Bih. 37 (1892).
(1, 2) -VÄVNAD. (numera bl. mera tillf.) vävnad av fina trådar. Homéoplastiska väfnader nemligen: .. trådväfnaden. TLäk. 1834, s. 136. (Rotfruktsrötan) ger sig först till känna som en hvit, bomullsliknande trådväfnad. 2NF 24: 1352 (1916).
(1, 2) -ÄMNE. ämne som bildar l. kan bilda tråd l. trådar; särsk.
a) (numera bl. mera tillf.) till 2: fibrin (se d. o. 1). EconA 1808, maj s. 23. Blodets stelnande beror på ett ämne i blodvätskan, som kallas trådämne (fibrin), hvilket .. stelnar (koagulerar), så snart blodet kommer ut ur blodkärlet. Wretlind Läk. 6: 5 (1898).
b) (numera bl. mera tillf.) till 2 a, om växtfiber som kan spinnas l. tvinnas till tråd (se tråd, sbst.1 1); förr äv. om annat vegetabiliskt ämne med liknande förmåga. Berzelius Kemi 4: 558 (1827). Korkbarken innehåller, utom det egna trådämnet (suberin), ett eget kristalliniskt fett, kalladt cerin. Almström KemTekn. 2: 431 (1845). Linet. De utmärkta egenskaper, som detta spinbara trådämne visar i spånad och väfnad. UB 6: 357 (1874).
c) till 2 c: ämne för framställning av tråd. (Banden av mässing) föras ned i Waltzhuset, der de .. gå flere gångor igenom Waltzen, tils de .. kunna til Trådämnen sönderskiäras. NoraskogArk. VI. 1: 34 (1768).
(1, 2 c, 3 c, d) -ÄNDA l. -ÄNDE. (tråd- 1761 osv. tråds- 1610 osv.) ända på tråd; äv. i bild. (Romarnas) wälfärd hängde vthi någre åhr såso(m) vppå en smaal trådzända. Schroderus Sleid. 37 (1610). (Theseus) befäste sin trådz ända widh porten, tå han ingick (i labyrinten). Georgii Rosenhane 4 (1615). Han lindade ståltråden kring det förut hårt åtdragna riset, gjorde ett slag med trådändan. Lo-Johansson Journal. 233 (1956).
(1, 2 c) -ÖGLA. ögla av tråd; särsk. till 1. Med medelfint Estremadura-bomullsgarn slår man öfver en fin träkafle 20 maskor vid en dubbel trådögla. Freja 1873, s. 47.
(2 c slutet) -ÖVERFÖRING. i fråga om elektromagnetiska l. elektroniska signaler: överföring via (tråd i) kabel l. ledning. Omfattande utbyggnad av Sveriges radio. Trådöverföring, ökad sändningstid, nya stationer. UNT 10 ⁄ 1 1946, s. 1.
B (†): TRÅDA-HUVA, -RÄTT, -VIS, se A.
C (†): TRÅDE-HUVA, -VANTE, -VIS, se A.
D (numera bl. mera tillf.): TRÅDS-ÄNDA, se A.
Avledn.: TRÅDA, v.1, -ning. särsk.
I. intr. (numera bl. tillf.) till 2 c: stärka kärl o. d. av tunnplåt med metalltråd. 2UB 6: 127 (1904). Trådning är en typisk arbetsoperation för tunnplåt och avser att på ett kärl, en burk eller dylikt åstadkomma en trådkant. HbVerkstTekn. 2: 183 (1944).
II. refl.
1) till 1, 2, om ngt som består av trådar l. har trådig struktur: spricka upp l. dela sig i trådar. Möller 199 (1745). (Steken) var lätt att skära upp, den trådade sig inte alls, som ju ibland kan vara besvärligt. Vi 1949, nr 23–24, s. 11. Han har en grov rock som trådar sig. Fredelius LevObj. 78 (1968).
2) till 2: forma sig till l. bilda trådar; särsk. till 2 e, om sockerlag. Så kokar man en tiock sirap .. som bör wara så hård, at när man tager honom emellan fingren, han då trådar sig. Warg 373 (1755). Rå äggula, salt, peppar, en aning citronsaft och blanda det sedan med saften så blandningen inte trådar sig. Idun 1953, nr 19, s. 32.
TRÅDAKTIG, adj. till 1, 2: som liknar tråd; trådig. Detta trådaktiga skalet (på kokosnöten) kan med beqwämlighet brukas til luntor och tågwerke. Osbeck Resa 94 (1751, 1757). Här och där finns det också tämligen rikligt med trådaktiga blågröna alger. Hufvudstadsbl. 22 ⁄ 8 2003, s. 4.
TRÅDIG, adj., förr äv. TRÅDOT. (-ig (-gh) 1635 (: sextrådigh) osv. -ot 1690. -ug 1723) till 1, 2: som liknar tråd (l. en bunt av trådar); äv.: som består av l. har (inslag av) tråd(ar); rik på trådar; äv. om tyg l. vävnad o. d.: med framträdande trådar (äv. övergående i bet.: som blottar trådarna, fransig). Ranunculus .. hafwa mäst ludna och trådota Rötter. Rålamb 14: 59 (1690). På musklerne, senorne, banden och hårda hjernhinnan ser man ganska tydligt den trådiga väfnaden. Sönnerberg Loder 9 (1799). Det smälta jernet .. får icke sin högsta seghet och sitt trådiga brott förrän under hammaren. EconA 1807, maj s. 110. Hon ”sparade” sina mattor genom att lägga på linoleumbitar, som ofta voro trådiga i kanterna. Rydelius Bennett Tu 99 (1923). På andra sidan av skonaren växte en myckenhet röda, trådiga alger. Pehrson Beebe KamSkrbl. 88 (1928). Alfred .. delade med sig åt Zamba av det torkade getköttet, som var mycket trådigt och torrt. Mörne FörtrollÖn 183 (1945). jfr bar-, dubbel-, enkel-, fin-, fjorton-, grann-, grov-, kort-, lång-, mång-, radial-, rak-, rund-, rät-, sex-, små-, spindel-trådig m. fl.
Avledn.: trådighet, r. l. f. Weste (1807). jfr bar-trådighet.
TRÅDING, r. bot. till 2 a: svamp av släktet Inocybe (Fr.) Fr. (vars hatt är trådig på ovansidan); jfr tråd-skivling. Taggsporig tråding. Krok o. Almquist Fl. 2: 342 (1907).
TRÅDOT, se trådig.
Spoiler title
Spoiler content