SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1953  
PLASTIT plasti4t, r. l. m.; best. -en.
Etymologi
[jfr t. plastit, eng. o. fr. plastite; bildat till PLASTISK med den i benämningar på ämnen vanliga ändelsen -it (jfr EBONIT)]
(i sht förr) konstmassa innehållande bl. a. kautschuk o. stenkolsbeck. AHB 123: 80 (1885). 2UB 8: 609 (1900).
Ssg: PLASTIT-MASSA, r. l. f. [jfr t. plastitmasse] (i sht förr) massa (se massa, sbst.2 1 a) bestående av plastit. AHB 123: 80 (1885).
Spoiler title
Spoiler content