SAOB
Svenska Akademiens ordbok
tryckår: 1956  
RADBAND ra3d~ban2d, förr äv. RABAND l. RAVBAND, n.; best. -et; pl. =.
Ordformer
(ra- 15671807. rad- 1668 osv. raf- (-ff-) 15531769. -ban 1782. -band 1668 osv. -bånd (-o-, -åå-, -dh) 15531567)
Etymologi
[fsv. rafband; jfr fnor. rafband, rabband; av RAV o. BAND, sbst.1; formen raband har utvecklats ur den ä. formen rafband, varpå formen radband bildats gm folketymologisk anslutning till RAD, sbst.1; de medeltida radbanden i Norden voro sannol. ofta förfärdigade av bärnsten]
(i de romersk- o. grekisk-katolska kyrkorna samt inom buddismen o. islam använt) snöre med uppträdda (ofta rikt utsmyckade) kulor l. pärlor av bärnsten l. trä l. glas l. (halv)ädelstenar l. (ädel)metall o. d., använt för att hålla räkning på bönerna vid andaktsövningar; vanl. (i fråga om romerskkatolska förh.) om sådant snöre varpå kulorna äro indelade i serier på tio mindre kulor (vid vilka bönen Ave Maria läses), mellan vilka en stor kula sitter (vid vilken bönen Fader vår läses); jfr ROSENKRANS. UpplDomb. 7: 64 (1553). Radband af Trä; väl utskurit. Schück VittA 5: 368 (i handl. fr. c. 1750). Det mahomedanska radbandet kallas comboloio och har nittio nio kulor. CVAStrandberg 3: 149 (1868). Radbandet uppkom först bland de indiske buddhisterna och spred sig från Indien till araberna. Rydberg KultFörel. 6: 434 (1888). Ett radband med bärnstensgula kulor. Martinson Kap 8 (1933). — särsk.
a) (om romersk-katolska förh.) i vissa uttr.
α) (det) lilla resp. mindre l. vanliga resp. större l. fullständiga radbandet, radband bestående av 33 (efter Kristi levnadsår) resp. 55 resp. 165 kulor l. pärlor (indelade i serier om tio små kulor, mellan vilka en stor kula sitter). Det mindre Rabandet kallades Rosarium Mariæ, och bestod af 55. kulor, som hängde efter hvar andra uppå et snöre. Bælter Cerem. 435 (1760). BonnierKL (1926).
β) (numera föga br.) läsa på radband, läsa böner o. hålla räkning på dem med hjälp av (kulorna på) ett radband; äv. i uttr. läsa böner på radband. Fålcket .. klappade sigh för bröstet och läste på radband. Bolinus Dagb. 34 (1668). (I osterian) lästes ej på radband långa böner. Scholander 2: 193 (1867).
γ) (†) bedja efter ett radband l. radbandet l. bedja på (ett) radband, bedja med användande av radbandet l. ett radband. Lind 1: 222 (1738). Bedja efter rad-bandet. Dens. (1749). Eurén Kotzebue Cora 19 (1794: på radband). Till hemligt våld min ena hand är knuten, / Den andra flitigt på ett radband beder. Böttiger 1: 40 (1856).
b) (om romersk-katolska förh.) i utvidgad anv., om ett antal l. en serie böner som läsas, medan man räknar dem på (kulorna på) ett radband; särsk. i uttr. läsa l. bedja radbandet l. sitt radband (igenom), läsa l. bedja en bön för varje kula på radbandet (vanl. på så sätt att bönen Fader vår läses vid de större o. bönen Ave Maria vid de mindre kulorna). Dijkman AntEccl. 40 (1678, 1703). (Sigismund) försummade aldrig att på utsatt timme läsa sitt radband igenom. Fryxell i 2SAH 14: 228 (1830). Lova Gud, och bed ditt radband varje dag! Holmström Pyren. 94 (1928). — särsk. (†) i uttr. Marie radband, om en serie böner lästa till jungfru Marias ära, Marie rosenkrans. Munkarnas skändeliga lögner .. om Marie radband, bestående i femtijo Ave Maria och fem Fader vår, som man upläser för Jungfru Maria. Borg Luther 1: 589 (1753).
c) mer l. mindre bildl.; särsk. om ett antal föremål o. d. som bilda l. synas bilda ett sammanhängande band l. en kedja o. d. Hvarje dag vid Ånga var ett radband, i hvilket minuterne voro skimrande perlor. Törneros (SVS) 1: 194 (1824). Ett radband af holmar, af hvilka den ene täflade med den andre i .. skönhet. Ridderstad Samv. 3: 531 (1851). (Vägen var) full av hela radband av trängkolonner, ryttare och tutande biler. Hedin Front. 158 (1915). Ett radband af sinsmellan oberoende viljeakter. LundagKron. 1: 318 (1918). — särsk.
α) (†) om paternostervärk. VetAH 1799, s. 53.
β) (†) spelt. om ett antal pinnar som dels bilda ett kors, dels stå runt kanten av brädet i solitärspel. Wilson Spelb. 191 (1888).
γ) [efter fr. chapelet i motsv. anv.] (om utländska förh.) om ett antal fångar som sammanbundits med rep. Cederström Minn. 189 (1913). (Bönderna) sammanlänkade .. (fångarna i Frankrike 1793) till långa s. k. radband, som de sedan arkebuserade. Almquist VärldH 7: 138 (1928).
δ) (†) bot. mögelsvamp av släktet Monilia Hill, vars vårtlika konidier bilda flera koncentriska ringar på den angripna frukten, fruktmögel; äv. om släktet. Liljeblad Fl. 680 (1816). Dalin (1855; om släktet).
Ssgr: A (†): RADBAND-KEDJA, se B.
B: RADBANDS-BLIXT. (i fackspr.) om serie av (cylindriska l. sfäriska) klotblixtar, pärlbandsblixt. TeknMeddTelegrStyr. 1927, s. 43.
-BÖN. (mera tillf.) om var o. en av ett antal böner som läsas, under det att man håller räkning på dem med hjälp av radbandets kulor; i sht i pl. Borg Luther 1: 25 (1753). Hagström Herdam. 3: 503 (1899).
(jfr c α) -GÅNG; pl. -ar. (†) bärgv. = paternoster-gång. Bergman Jordkl. 109 (1766). Möller (1807).
-KEDJA, r. l. f. (-band-) (tillf.) radband. Arsenius MannKläd. 291 (1902).
-KULA, r. l. f. kula på l. för radband. Gaetano .. skar in vinlöf på radbandskulor. Lagerlöf Antikr. 70 (1897).
-LÄSNING. läsning av böner med användande av ett radband; jfr radband a β, b. (Hon) kände sig född till andra hvärf än messesång och radbandsläsning. Eichhorn Stud. 1: 59 (1869). Högberg JesuBr. 1: 215 (1915).
-MAKARE. (förr) person som (yrkesmässigt) tillvärkade radband. Holmberg 2: 335 (1795). Kulturen 1942, s. 10.
-PÄNNING. (i sht numism., om ä. förh.) om medalj med en bild av ett helgon o. d., som fästes vid radbandet. MyntkabTillvFört. 1751. Fornv. 1942, s. 399.
-STEN. (†) om radbandskula (av bärnsten?). Uti en af .. (de gamla gravarna) funnos allenast någre radbands stenar. NorrlS 1—6: 59 (c. 1770).
-TORG. (†) om torg där radband försåldes. Framför den H(eliga) Grafvens Kyrka i Jerusalem är et Radbandstorg. SvMerc. 3: 521 (1757).
Spoiler title