REPLIERA rep1lie4ra l. re1-, i Sveal. äv. -e3ra2, v. -ade. vbalsbst. -ANDE, -ING.
Etymologi
[jfr t. repliieren; av fr. replier, draga tillbaka, eg.: vika dubbel l. dyl., av lat. replicare, eg.: böja tillbaka, veckla upp (jfr REPLIKERA), av re- (se RE-) o. plicare, veckla, vika (jfr APPLICERA, EMPLOJERA, KOMPLICERA, PLI, PLIERA samt FLÄTA, v.2). — Jfr REPLI, REPLIADE]
I. [jfr fr. se replier] (†) refl.; = II 1. Fienden hade .. replierat sig. PH 14: 538 (1790).
II. intr.
1) (numera knappast br.) mil. o. sjömil. under en militär operation draga sig tillbaka (mot l. till viss stödjepunkt l. viss bakomliggande styrka), rycka tillbaka; särsk. i uttr. repliera på ngt; jfr 2. Det (var) icke svårt at begripa, at Generalerne misströstade om de Kejserliges sak, efter de replierade på andra sidan om Hufvudstaden, för at endast escortera Hofvet. SP 1792, nr 277, s. 3. Hijskoski, ungefär 1 3/4 mjl bakom Raikus, är, ifall Raikus blir forcerat, et godt pass att repliera på. BtVLand 3: 86 (c. 1795). Stenfelt (1920).
2) (numera mindre br.) mil. o. sjömil. i uttr. repliera på ngt, vid en militär operation stödja sig på ngt l. använda l. ha ngt ss. stödje- l. replipunkt; stundom svårt att skilja från 1. Andersson (1845). Är skyttelinien gles .. replierar den på understöden, som framrycka och afgifva eld. KrigVAH 1883, s. 135. VFl. 1938, s. 171.
3) (numera bl. i lärt fackspr., mindre br.) bildl., i uttr. repliera på ngt, stödja sig på ngt, falla tillbaka på ngt, basera ngt på ngt, ha ngt som replipunkt (se d. o. 2). Trolle-Wachtmeister Ant. 1: 95 (1808). Det var en god hjelp i svåra omständigheter att hafva gubben Wingård med sina Tyska manövrer att repliera uppå. Wingård Minn. 3: 21 (1846). Den faktiska situation, på hvilken vi .. replierat vid våra beräkningar. Kjellén Stormakt. 2: 108 (1905). SvFlH 1: 105 (1942).
