publicerad: 1959
RUKARDUAN rɯ3~kar1dɯa2n, äv. -du-, l. RUGGKARDUAN rug3~ l. RUDEKARDUAN rɯ3de~, förr äv. RUGKARDUAN l. RUDKARDUAN, r. l. m. (Heinrich (1814), ÖoL (1852)), äv. n. (BoupptSthm 1671, s. 1826 (: RudCardewan, pl.), Weste (1807)), best. -en, ss. n. -et; pl. (i bet. 2, †) = (BoupptSthm 1671, s. 1826).
Ordformer
(ru- 1683—1815. rud- 1671—1741. rude- 1938. rug- (ruug-) 1659 (: RugCardewanss hÿder)—1673. rugg- 1790—1852. -cordwan 1672. -kal(f)van (cal-) c. 1775—1807. -kalvand 1815. -kalvang 1771. — Se för övr. KARDUAN)
Etymologi
[av RUG, adj., o. KARDUAN; formerna med rud- o. rude- äro ombildningar av ru(g)karduan av samma slag som REDGARN av regarn (möjl. med anslutning till RUD); formen med rugg- är ombildning med anslutning till RUGG, sbst.2]
1) (numera bl. ngn gg om ä. förh.) ruläder (berett av get- l. fårskinn). BoupptSthm 1684, s. 76 a (1683). Ett Paar Qwinfolkz skor af Saffian eller Rudkardewan med Engelske Sålor. Jäfvert Skomod. 172 (i handl. fr. 1722). Livrustkammaren har ett par (skor med galoschsulor) från omkring 1650 av svart rudecarduan. Därs. 59 (1938). jfr: Rucalvan (i Bellmans ord ”Rucalvans-handskar”), förvrängning av Rude-cardewan. GMSilfverstolpe (1921) hos Bellman (BellmS) 1: cic.
Ssgr (till 1; numera bl. ngn gg om ä. förh.): RUKARDUANS-HANDSKE. jfr ruläder-handske. Se Mollberg med svart Råck och Flor, / Med Rucalvanshandskar och Bockskins-skor. Bellman (BellmS) 1: 191 (c. 1775, 1790). —
-SKO, r. l. m. jfr ruläder-sko. BoupptSthm 4/3 1659. Vid sårgers anläggande .. blifver hädanefter Mans-Personer icke tillåtit, at bruka något annat, eller flere sätt til sårga-dräkt, än en på vanligit sätt .. giord klädning, och det utan något svart Flors, Rudkardevans-skors och svarta Värjors bärande. PH 3: 1717 (1741). —
Spoiler title
Spoiler content