publicerad: 1960
RUNTOM run4t~om1 l. 4 4 l. 3~2 l. 04, l. RUNT OM run4t om4 l. 4~1 l. 3~2 l. 04, äv. (i vissa trakter, bygdemålsfärgat) RUNTENOM ru4nten~om1 l. 104, förr äv. RUNDOM l. RUND OM l. RUNDEROM l. RUNDER OM l. RUNDAROM (i vers ∪ — ∪ Bellman SkrNS 1: 251 (1760)), prep. o. adv.
Ordformer
(rundarom 1760. runder om 1726. runderom c. 1710—1757. rund om 1596—1782. rundom c. 1670—c. 1817 (: rundomgå'nde; i vers). runtenom 1929—1954. runtom (-dt-) 1811 osv. runt (-dt) om 1543 osv.)
Etymologi
[jfr dan. o. nor. rundtom, rundt om, rundtenom, nor. dial. rynter um, holl. rondom, rontom (i ä. holl. äv. rond end'om), t. rundum, adv.; av RUNT, adv., o. OM, prep. o. adv. Formerna runderom, runder om, rundarom o. runtenom ha uppkommit gm ombildning av förleden rund- resp. runt- l. det däremot svarande adv. (jfr d. rundten, runtom, samt sv. dial. runnan, runtom)]
I. prep.: omkring, kring, runt; särsk.
1) = KRING, prep. o. adv. I 1. Lindner Tijdhfördr. 103 (1641). Ekar och lindar stodo rundt om en Dam. Bellman (BellmS) 2: 94 (c. 1767, 1791). Man tog plats runtom kaffebordet. Hallström Händ. 197 (1927). — särsk.
a) = RUNT, adv. II 1 a. En hvit Pipkrage eller fraise rund om halsen. Björnståhl Resa 4: 2 (1782). Nattpåse .. med spetsar runt om klaffen. KatalÅhlénHolm 37: 102 (1916).
b) = RUNT, adv. II 1 b. Nyblom Twain 2: 109 (1874). Runtom väggarna stod småbord med stolar. Lagerlöf Dagb. 16 (1932).
2) = KRING, prep. o. adv. I 2. Biurman FrSpr. 245 (1729). Insvept i ljusa skyar .. skred tåget rundt om fältet. Rydberg Sing. 143 (1876). — särsk. = RUNT, adv. II 2 b. BEMalmström 6: 3 (1840; i bild).
3) = RUNT, adv. II 3. Han ror rundt om udden. Lagerlöf Berl. 2: 139 (1891). Han hade ingen aning om att runtom hörnet stod tragedien och väntade på honom. Böök Ranns. 143 (1953).
4) = KRING, prep. o. adv. I 4, särsk. I 4 a. (Den nyvaknade gossen) rundt om sig förundrad ser. Franzén Skald. 1: 98 (1810, 1824).
5) (numera mindre br.) = RUNT, adv. II 5. Höpken 1: 231 (1745). Sången gjorde sitt triumftåg rundtom vårt land. Annerstedt i 3SAH 17: 45 (1902).
II. adv.
1) = KRING, prep. o. adv. II 1. Broman Glys. 1: 38 (1726). I stilla lyssning / Rundtom stodo hans åhörarinnor. Atterbom SDikt. 1: 116 (1811, 1837). Här fanns bara hög gles skog och ljungbeväxta fall runtom. Forsslund Ving. 153 (1911). Runtom vek människorna undan. Stiernstedt AttentParis 17 (1942). — särsk.
a) motsv. I 1 a: på ngt utefter dess alla sidor l. i en krets l. ring som helt omsluter l. omspänner det. Een Swartt Sammettz widh kiörttill .. Rundtt om besatth med gyllene bordher. HH 1: 20 (1543). En glaskupa med en röd snilj runtom nedtill. Linder Tid. 39 (1924).
b) [jfr a] i fråga om egenskap l. mått o. d. hos ngt: längs den cirkel l. slutna figur som bildar ngts omkrets, runt ngt (se RUNT, adv. II 1 c). Stången hade en vidd runtom som mätte 1 dm. Den stora klåckan j Muskou, som er 8 alnar högh och 30 alnar wijd runderom. KKD 3: 147 (c. 1710).
2) (numera mindre br.) = RUNT, adv. I 2 b, särsk. I 2 b α o. β. När jag läser l:r skrifver aldrig så litet, börjar allting löpa rundtom. AnderssonBrevväxl. 1: 57 (1835). Brunte han .. / .. sände / försiktigt förstulen / en blick under lasset / att se, om det ännu / gick rundtom med hjulen. Fröding Guit. 33 (1891). Hela trossen af kalifens trälar, / .. nu snurra rundtom. Dens. Reconval. 28 (c. 1908).
3) = KRING, prep. o. adv. II 4, särsk. II 4 a. Han såg sig runtom för att se, om det syntes något misstänkt. En bärgklint med fri utsikt runtom öfver vida synfält. Forsslund Storg. 107 (1900).
4) i fråga om ngts spridning l. förekomst l. befintlighet o. d.: på (en mängd) skilda platser som äro belägna här o. var inom området l. spridda över hela området, i alla delar av ngt, överallt, här o. var; jfr RUNT, adv. I 2 e, KRING, prep. o. adv. II 5 a. Scholander 2: 23 (1867). Runt om i alla bygder var allmogen i rörelse. Heidenstam Svensk. 1: 253 (1908). Rundt om i klostren fördes nu annaler. Sylwan (o. Bing) 1: 21 (1910). Att världen är likadan runtenom. SvD(B) 1954, nr 112, s. 13.
5) (†) = RUNT, adv. I 2 f. Lät Glasen gå rundom. Lucidor (SVS) 38 (c. 1670). Jones .. lät .. tilreda en Bål Pounche, som blef drucken rundt om. Ekelund Fielding 259 (1765). Kellgren (SVS) 2: 260 (1787).
Ssgr: A (i vissa trakter, bygdemålsfärgat): (I 1, II 1) RUNTENOM-LINJE. (tillf.) ringlinje. SDS 1929, nr 229, s. 6. —
-SKIVA, se B.
B (i vissa trakter, bygdemålsfärgat): (I 1, II 1) RUNTENOMS-MAT. smörgås av en ”runtenomsskiva”. FrSkånStäd. 6 (1932). —
(I 1, II 1) -SKIVA, r. l. f. (runtenom- 1940. runtom- 1838) [jfr dan. o. nor. rundtenom, sbst.] hel brödskiva skuren tvärs över en rund brödkaka. Julläsn. 1838, s. 66. SvFolket 13: 315 (1940).
C: (I 4, II 3) RUNTOM-SIKT. sikt runtom l. åt alla håll. (Bilen) Nya Panhard ger .. (bl. a.) Enastående runt-om-sikt. Motorför. 1955, nr 6, s. 33. LD 1959, nr 217, s. 8. —
-SKIVA, se B.
Spoiler title
Spoiler content