SAOB
Svenska Akademiens ordbok
tryckår: 1960  
RUTERS 4ters, oböjl. adj.
Etymologi
[bildat (formellt ss. gen.) till RUTER, sbst.2, efter mönster av sådana ordpar som JÄDRAN : JÄDRANS, POCKER : POCKERS, SATAN : SATANS]
(starkt vard.) som har ruter i sig; i sht använt ss. attribut. Undra på, att man anlitade en så ruters fru. Törnblom Livsöd. 115 (1915). (Hon) ser manhaftig och ruters ut. SDS 1945, nr 89, s. 6. Ska nödvändigt en bildad man behöva svära för att visa att han är en ruters karl? Idun 1954, nr 9, s. 29.
Spoiler title