publicerad: 1963
SALDERA salde4ra, i Sveal. äv. -e3ra2 (salde'ra Weste, salldèra Dalin), v. -ade. vbalsbst. -ANDE, -ING.
Ordformer
(förr äv. salld-)
Etymologi
[jfr dan. o. nor. saldere, t. saldieren, fr. solder; av it. saldare, av lat. solidare, göra hel, fullborda, till solidus, fast, hel (se SOLID)]
1) bokför. i fråga om den bokföringsåtgärd varigm saldot för ett visst konto räknas ut (o. införes i räkenskaperna).
a) utjämna (konto) gm att uträkna saldot; färdigställa (räkenskaperna över ett visst konto) gm att uträkna kontots saldo o. införa det i räkenskaperna; i sht förr äv. allmännare: avsluta (räkenskaper). (Bugenhagens gäld är icke) betalt och een anseenligh summa aff hans skullfordran vtheståer .. hwarvthaff man icke till fullkombligh och salderat räckningh komma kan. BtÅboH I. 13: 146 (1638). Då räkningarne salderas, befinnes A. till B. häfta för 1000 riksdaler. Nordström Cred. 174 (1853). Vill man fastslå .. skillnadens storlek .., måste kontots båda sidor nedräknas och jämföras, vilket kallas att saldera kontot. Ramstedt BokförGr. 17 (1915). Burroughs salderar dagligen Edra böcker. SvD(A) 1925, nr 308, s. 20. jfr RÄNTE-SALDERA. särsk. (i vitter stil, tillf.) bildl. Slutligen kan lifvets räkning för ingen salderas, om man ej betalar med sin person. Geijer I. 6: 318 (1844).
b) (numera mindre br.) i pass., om debet- o. kreditsidornas poster: utjämnas. Om ränteberäkningen (för kontokuranten) uppgöres till dag före den egentliga förfallotiden, komma de i debet och kredit införda posterna att salderas eller med hvarandra utjämnas på en tidigare dag. Fliesberg Handel. 288 (1891).
c) fastställa l. upptaga l. bokföra (ngt) ss. saldo; stundom äv. med sakligt subj. betecknande räkenskaper o. d.: upptaga l. uppvisa (ngt) ss. saldo; särsk. i p. pf. om vinst l. behållning o. d.: som har kommit fram o. bokförts efter beräkning av skillnaden mellan skulder o. tillgångar vid ett kontos avslutning. Och lära Rijkzens Ständer .. öfwer bemälte salderade gewinst (av bankrörelse) sedan disponera. Stiernman Riksd. 1619 (1668). Kongl. Håfförtärings Räkningen för denne Resa Fol. 53 Salderar hwad .. till Kongl. Resans behof är utbetalt. HovförtärSthm 1745 B, s. 668. Salderade inkomster. PH 6: 4572 (1757). Den uti 1777 års Räkning, för mig salderade penningebehållningen. VDAkt. 1779, nr 125. HandHantv. Hantv. 2: 129 (1935).
d) (†) i uttr. saldera ngn skyldig ngt l. saldera ngn för ngt, (efter jämförelse av skulder o. tillgångar) notera l. bokföra ngn ss. skyldig (att betala) ngt. Ehn Räckning hwar utj Borgaren Iosep Larsson Salderas skylldig Tiugu dahl(e)r l öhre s(ilver)m(yn)t. VRP 1712, s. 402. (Michel Andersson) salderas för 50 d(aler) 31 ./. k(oppar)m(yn)t. UpplDomb. 9: 37 (1736).
e) (i fackspr.) i oeg. l. överförd anv., i fråga om räkneoperation varigm skillnaden mellan två tal fastställes; i uttr. saldera ngt mot ngt l. saldera mellan ngt och ngt, beräkna skillnaden mellan ngt o. ngt. De enskilda skogarnas arealer hava erhållits som rest vid saldering mellan hela landets skogsareal och arealen för statens och övriga allmänna skogar. LAHT 1927, s. 792. Kostnader för courtage, fondstämpel och mäklararvode skola i den mån de belöpa å värdehandlingar, vilkas ränteavkastning redovisas vid C IV 1, salderas mot denna post. SFS 1949, s. 885.
2) (†) refl. l. intr., om räkning o. d.; dels i uttr. saldera sig med l. på ngt, uppvisa ngt ss. saldo l. balans, ha ett saldo som är lika med ngt o. d., dels i uttr. saldera till l. på ngt, uppvisa ngt ss. saldo. Balancen som denna .. Räckningen sig salderar på. HovförtärSthm 1686, s. 48 a. Majoren .. Klingspors lönings liquidation sig salderande på 1,194 dal. 4 öre smt. 2RARP 8: 177 (1734). Den sista (bevillningen) af år 1772, som salderar till 1,132,856 Daler Silfvermynt. AdP 1786, s. 139. En observationsräkning .. som sig salderade med en fordring af 77,892 R:dr à 48 öre Silfvermynt stycket. BtRiksdP 1871, I. 1: nr 32, s. 9. jfr: 1686 åhrs (ingående) .. Balance (är mindre) .. ähn 1685 Åhrs Hofförtäringz Book sig salderar. HovförtärSthm 1686, s. 48 b.
3) (i sht i fackspr.) utjämna l. balansera (skuldkonto l. räkning l. skuld o. d.) gm att erlägga (resterande) skuldbelopp, betala; äv. med sakligt subj. (betecknande inkomst o. d.): betala (se d. o. 2) l. ersätta l. täcka (ngt). Återstoden (av utländska subsidier) har .. icke salderat mera af skilnaden emellan nationens importer och exporter, än som svarat emot införskrifna krigsförnödenheter. Järta 1: 145 (1816). Skillnaden mellan import å ena sidan och export plus fraktfart m. m. å andra måste salderas med guld eller kreditpapper. PT 1907, nr 48, s. 3. Betydande belopp, för vilkas salderande han icke tvekade att ikläda sig betalningsansvar. Bonnier 2Bonniers 2: 44 (1930). — särsk. i oeg. l. utvidgad l. bildl. anv.; särsk.
α) (numera bl. tillf.) ersätta l. täcka l. kompensera (ngt). Oaktadt skeppet hela natten .. legat för en slör hän .. blef det ändå upphunnet af denna snedseglare, hvilken också .. hade försett sig med ett par råsegel, som .. ganska tillräckligt salldererade (sannol. tryckfel för sallderade) den annars svåra balans i segelaria, som alltid blir till favörer för råseglaren, då affärerna gå undan vinden. Gosselman SNAmer. 2: 35 (1833).
β) (†) med personobj.: betala l. honorera (ngn). (Bokförläggaren) Bruzelius var ej den man, som salderade rikeligt, allraminst poeter. BL 14: 291 (1847).
γ) (†) refl.: skaffa sig betalning l. gottgörelse. I början salderade sig Profeszorerne sjelfwe, genom den betalning de fordrade af Studenterne för sina föreläsningar. SvLitTidn. 1815, sp. 803.
Ssgr (i allm. till 1; i fackspr.): SALDERINGS-BOK; pl. -böcker. bok i vilken saldon införas. Jungberg (1873). —
-DAG. dag från vilken ränta beräknas (för saldering), valuteringsdag. Hultman Banktekn. 133 (1909). —
-VERK. i bokföringsmaskin (apparat för maskinell bokföring): räkneverk varmed saldering utföres. Hanner Skare Maskinbokf. 106 (1946).
SAOB
Spoiler title
Spoiler content