SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1965  
SCHISM ʃis4m, stundom skis4m (schi´ssm Dalin), r. l. m.; best. -en; pl. -er40, äv. 32.
Ordformer
(schism 1801 osv. schisme 17901824. schismer, pl. 1755 osv. skism 1889)
Etymologi
[jfr eng. schism, ffr. scisme, cisme (fr. schisme), lat. schisma; av gr. σχίσμα (se SCHISMA)]
(motsättning i åsikter l. åskådning o. d. som lett till) brytning (se d. o. 13) l. konflikt l. ovänskap; splittrande l. söndrande meningsmotsättning l. meningsbrytning; förr äv. i uttr. göra l. formera schism(er), åstadkomma splittring l. konflikt(er) o. d. Lemnas .. (rätten att sälja brännvin) endast åt de tre nämde städer, så blifva de öfrige missnöijde, ... Hvarföre skal man giöra schismer ibland nationen? 2RARP 20: 305 (1761). (Min bror) försummade intet tillfälle att dristigt säga sina tankar om hvad jag gjort eller gjorde i synnerhet i corpsen (dvs. Lätta dragonerna), hvarest han ifrån första begynnelsen formerat schismer. JMSprengtporten (c. 1780) i MoB 8: 94. Det visar sig att en schism råder inom den nuvarande ministèren (i England) i afseende på den vitala frågan om spanmåls-lagarne. AB 1841, nr 272, s. 1. Helsa vår gamle Fader! Gud — om han visste, huru många gånger jag i enslighet fält tårar öfver de schismer, som äfven åt detta håll egt rum. Han vet det icke och tror icke huru obeskrifligen jag i sjelfva verket älskat honom alltid och ännu mera nu. CJLAlmqvist (1846) i OoB 1904, s. 3. En liten schism och en liten försoning, det är strax en liten flirt. Hedberg Räkn. 106 (1932). På ryskt håll förefaller man med tanke på den rysk-kinesiska ideologiska schismen hysa en allt större oro för att Kina skall få kärnvapen. DN(A) 1964, nr 124, s. 4. — särsk.
a) om kyrklig söndring l. splittring (som uppkommit på grund av olika uppfattning rörande kyrkoförfattning l. trosfrågor o. d.); i sht förr äv. konkretare, om sekt o. d. uppkommen gm kyrklig söndring l. splittring; förr äv. i uttr. formera schism med (församling o. d.), bryta med (församling osv.) gm att bilda en egen sekt l. ställa sig i öppet motsatsförhållande till (församling osv.). (Den) stora schismen (kyrkohist.), om den splittring som under slutet av 1300-talet o. början av 1400-talet rådde inom romersk-katolska kyrkan på grund av att den under denna tid hade två påvar. Dalin Montesquieu 199 (1755). Genom Luthers reformation uppkom en schism i den så kallade Latinska kyrkan. Weste FörslSAOB (c. 1815). Herrnhutism, så väl som Pietism, lär .. icke kunna betraktas annorlunda än som schismer inom lutherska kyrkan. Thomander 2: 548 (1828). De Alexandrinska Judarne formerade aldrig med de Palestinska någon schism. De voro alltid ansedda för rätt-trogna. Agardh ThSkr. 1: 42 (1843, 1855). Är schismen förbunden med ett förnekande af vissa särskilda kyrkliga läror, med ”heresi”, kallas den (inom den romersk-katolska kyrkan) ”heretisk” schism (schisma hæreticum), gäller det åter en ren kyrkorättslig motsats, talar man om en ”ren” schism (schisma purum). 2NF 24: 1058 (1916). Den kristna kyrkans största schism uppkom, då den 1054 slutgiltigt delades i de romersk-katolska och grekisk-katolska kyrkorna. SvUppslB 24: 143 (1935). jfr PÅVE-, RELIGIONS-SCHISM.
b) (mera tillf.) i utvidgad anv., om andlig l. själslig kluvenhet l. disharmoni. Jag satt och tänkte på att jag själv hade bostad, ett skrivbord, ett stoff som jag ville uttrycka, men ändå var schismen inom mig fruktansvärd. Jag saknade översyn över mitt väldiga material. Jag saknade förmågan att välja. Lo-Johansson Förf. 73 (1957).
Spoiler title
Spoiler content