publicerad: 1968
SJADIS ʃa4dis, n.; best. -et; pl. =.
Ordformer
(schades 1889. sjadis (sch-) 1929 osv.)
(vard.) avträde, klosett, toalett, ”dass”. Strindberg Brev 7: 351 (1889). Vet du, var det finns något schadis här? Berg Remarque Västfr. 210 (1929). De gamla lantliga ”schadisen”. UNT(A) 1937, nr 198, s. 6. Man slafar och går på schadis. Unnerstad Snäckh. 219 (1949).
Anm. En bildning till d. o. är sannol. verbet sjada med bet.: uträtta naturbehov. Landsm. XVIII. 8: 41 (1900; anfört ss. studentspr. från Uppsala).
Spoiler title
Spoiler content