(skidlor, pl. 1655 (i hskr. möjl. att läsa skiölor). sköla 1834—1886. skörlor, pl. 1859)
Etymologi
[sv. dial. sköla, rämna l. spricka i berg, vattenfåra, (avlopps)dike; utvidgning av SKÖL;formen skörlor avser att återge kakuminalt l-ljud]
1) (i vissa trakter, bygdemålsfärgat) större (avlopps)dike; äv. om rämna l. spricka l. berg; jfr SKÖL 4, 5, SKÖRA, sbst.2 Vppalabone besuärade sigh att åbyggiarne teppa för myckit igen farledet i Säliemar såszom och grafua Nyia skidlor (i hskr. möjl. att läsa skiölor) ifrån gamble farledh att der ähr torre landet och ingen fisk slipper vp. AktsamlKungsådreinst. 95(1655; rättat efter hskr.). Rothstein Byggn. 532(1859; om spricka i berg).
