publicerad: 1980
SNICKRA snik3ra2, v. -ade. vbalsbst. -ANDE, -ERI (se avledn.), -ING.
Ordformer
(snickr- 1674 osv. snidkr- 1626. snikr- 1745—c. 1755)
Etymologi
[jfr d. snedkre, nor. dial. snikra; till SNICKARE; med avs. på bildningssättet jfr SKOMAKRA till SKOMAKARE; möjl. dock avledn. av SNICKA. — Jfr SNICKRERA]
utföra l. vara sysselsatt med snickararbete, med snickarverktyg l. kniv arbeta i trä l. framställa föremål av trä, slöjda i trä; tälja (på) ngt l. skära till ngt i trä; äv. i uttr. snickra på ngt, betecknande att ngn är sysselsatt med att medelst snickrande förfärdiga l. framställa ngt; äv. med obj.: medelst snickrande förfärdiga l. framställa (ngt); jfr SNICKA. Snickra bord och stolar. Han har alltid varit road av att snickra. Bönderna (i Sv.) kunne allehanda Handtwercker: The timbra, snidkra, .. sömma Skoor och Klädher etc. Schroderus Urs. C 4 B (1626). Då jag roade mig en dag med min Fars Inspectors son at tälja och snickra allehanda leksaker, råkade vi båda at .. skära oss i fingret. Kellgren (SVS) 4: 249 (1781). Den stora, siratligt / Snickrade stolen af al. Franzén Skald. 1: 267 (1824). En gammal man, som satt på stugans trappa sysselsatt att snickra på en räfsa. Snellman Gift. 2—3: 98 (1842). Ett i snickring så händigt folk som lapparna. Fatab. 1909, s. 96. Trappan var snickrad av hyvlade bräder. Fagerberg VitmålHj. 191 (1966). jfr HOP-, SAMMAN-, TILL-SNICKRA o. SJÄLV-SNICKRAD. — särsk. (vard.) bildl.: utföra ett tidskrävande arbete, sträva, plita; ofta liktydigt med: själlöst l. schablonmässigt åstadkomma (ngt); äv. (med bestämning inledd av prep. på) övergående i bet.: fila. Under de timmar han satt vid bordet och snickrade med språkets otympliga verktyg, stod idéen (att skriva en insändare) för honom som ett barn af en lycklig stund. Hellström Kusk. 200 (1910). Det är synd att Voltaire skall ha slösat bort så mycket av sin .. tid på att snickra tragedier. Johanson SpeglL 267 (1926). Till den femtonde mars har tävlingssugna tid på sig att snickra på sina alster (dvs. spex, melodi l. affisch till en karneval). LD 1957, nr 285, s. 16.
1) medelst snickrande tillverka l. förfärdiga l. framställa (ngt). Lagerlöf Jerus. 2: 59 (1902; med avs. på bår).
2) (vard.) bildl. (jfr snickra slutet): själlöst l. schablonmässigt åstadkomma (ngt); plita ihop (ngt). Alla statslärda, alla ledareskrifvare .. äro i farten med att snickra ihop ett modus vivendi, ett sätt att lefva (för Marocko i förh. till stormakterna). Lindqvist BakMoln. 149 (1911). Hammenhög Torken 69 (1951; med avs. på romaner). —
SNICKRA SAMMAN10 32 l. 40. = snickra ihop 1. Ett hem, där far snickrade samman stolar och bord och mor vävde. Lagerlöf Holg. 2: 446 (1907). jfr sammansnickra. —
SNICKRA TILL10 4. (snabbt) snickra ihop (ngt). SD(L) 1898, nr 90, s. 4 (med avs. på stövelknekt). jfr tillsnickra.
Avledn.: SNICKRERI104, n. (numera nästan bl. i Finl.) snickeri l. snickeriarbete o. d. Jag besökte .. Lindome och Parris byar, och befant deras binäring jemte Snickreri vara Smide. Barchæus LandthHall. 14 (1773). Af skogens ädlare bruk (kan) til allehanda slögde-yrken, korgmakeri, swarfweri, snickrerier, hartskokning, kimröks och pottaske-brännerier, en långt större winning dragas, än om skogen upswedes. Gadd Landtsk. 1: 341 (1773). Tholander Ordl. (1872).
Spoiler title
Spoiler content