SAOB
Svenska Akademiens ordbok
tryckår: 1985  
SPORTEL spor4tel, r. l. m.; best. sporteln (Sundén (1891) osv.) ((†) sportlen Bellman (BellmS) 1: 204 (c. 1771, 1790)); pl. sportler40 (3PrästP 8: 401 (1734) osv.), äv. (numera knappast br.) sportlar (Serenius T 3 a (1734), Cannelin (1921)) ((†) sportlor Envallsson Kopparsl. 72 (1781), ÅbSvUndH 83—84: 365 (1805)); förr äv. SPORTULA, f.; pl. sportuler (Biurman Brefst. 176 (1729)).
Ordformer
(sport- 1729 (: sportuler, pl.), 1734 (: sportlar, pl.) osv. spårt- 1773 (: Spårtlarna). spått- 1799 (: spåttlar). -el 1776 osv. -ula 1837. -uler, pl. 1729)
Etymologi
[liksom d. sportel av t. sportel, av lat. sportula, liten flätad (mat)korg, skänk av matvaror, skänk, gåva, avledn. av sporta, flätad korg, av gr. σπυρίς (ack. sg. σπυρίδα), flätad korg, besläktat med gr. σπάρτον, snott rep (se SPARRGRÄS)]
1) (om fornromerska förh.) mat(varor) l. (under kejsartidens Rom vanl.) (kost)penningar som en förnäm romare skänkte (uppvaktande) klienter (se KLIENT 1); anträffat bl. ss. förled i ssgn SPORTEL-FRIANDE.
2) (förr) (laglig) biinkomst l. extrainkomst l. biförtjänst av ämbete l. tjänst; stundom närmande sig bet.: löneförmån; i sht om en (efter viss taxa föreskriven) penningavgift som ämbetsman l. tjänsteman i stats- l. stadsförvaltningen l. jurisdiktionen ägde rätt att uppbära av enskild person för i tjänsten utförd förrättning (såsom bestyrkande l. utfärdande av handlingar l. verkställande av besiktningar l. syner) o. som utgjorde en (stundom betydande) del av ämbetsmannens lön (men som numera tillfaller statskassa l. stadskassa o. d.); äv. om biinkomst osv. l. gåva av annat slag än penningmedel (t. ex. spannmål); i sht i pl. Biurman Brefst. 176 (1729: sportuler). (Till hospitalet i Falun) inflyta små owisza sportler igenom Spanmåls försälgning. Hülphers Dal. 371 (1762). Sen bör man ta Sportlorne efter min Jura, / In Natura. Envallsson Kopparsl. 72 (1781). Ers Nåd har gjordt mig til Vacktmästare på det lilla Slottet; det är en ganska nätt post. Det är sant, at jag då ej får sportlar, som då jag far som Courier med interessante nyheter; men (osv.). Pilgren FigBröll. 79 (1785). Lofliga, olofliga sportlar. Weste FörslSAOB (c. 1817). De sportler, som numera återstå (för ämbets- o. tjänstemän), äro egentligen sådana, som, utgående efter expeditionstaxan, utgöra de hufvudsakliga inkomsterna för domhafvande på landet och åtskilliga af städernas tjenstemän. BtRStP 1859—60, 8: nr 168, s. 18. Prestens inkomst utgjordes .. (efter G. I:s reduktion bl. a.) af tertialtionden, hela qvicktionden och smärre sportler, såsom matskott. Forssell Hist. 1: 208 (1869). Vaktmästarens hustru räknade askan bland sina sportlar. Topelius Vint. II. 2: 259 (1882). Mannens ordinarie lön (som uppsyningsman över fasanuppfödningen på Visingsö) lär vara rätt betydlig, hvarjemte han i ”sportler” erhåller 50 öre för hvarje fasan, som skjutes under de stora klappjagterna på hösten. Ödman Hemma 151 (1896). Enligt gällande lönesystem uppbär häradshövding dels fast lön och tjänstgöringspenningar jämte dyrtidstillägg enligt för oreglerade verk fastställda grunder och dels sportler i form av expeditionslösen. SvJuristT 1937, s. 552. — jfr AUKTIONS-, PLOCK-, RÄTTEGÅNGS-, SMYG-SPORTLER m. fl. — särsk.
a) (†) i utvidgad l. oeg. anv. (jfr c) närmande sig l. övergående i bet.: belöning l. vederlag l. lön. Det går gerna så, at utslitna blomasier och afdankada Kammar-Jungfruer äro Lackejernas sportlar. Stagnell BSjelfklok 32 (1753). Möjligtvis .. hade ock Opponentstjensten (i det akademiska livet) en sportel uti ett dryckes Calas om aftonen efteråt. Lychnos 1950—51, s. 80 (1787). De blott till hälften tömda buteljerna blefvo en välkommen sportel för kammartjenaren, när konungen gått till sängs. Crusenstolpe Mor. 2: 336 (1840).
b) närmande sig l. övergående i bet.: drickspengar. En, två till tre dukater lågo alltid på toiletten, till sportel åt kammartjenaren. Crusenstolpe CJ 1: 60 (1845).
c) i jämförelser l. mer l. mindre bildl. l. oeg. anv. (jfr a); särsk. liktydigt med: förmån l. fördel o. d. Tacka vill jag utan hat / I hans (dvs. Bacchi) tjenst arbeta. / Bort med nittisex-års stat, / Hans sportlar äro feta. Bellman SkrNS 1: 16 (c. 1770). Som detta (dvs. partituret till en symfoni) är af Krausens egen hand sätter jag värde på det såsom en sportel, och Hæffner har aldrig räknat på det. FSSilverstolpe (1796) i SvTMusF 1922, s. 86. Om alla de, som låta kalla sig statens tjenare, och som gjort missbruken till sina sportlar, sloges ur brädet, så skulle ock missbruken falla af sig sjelfva. Unge Prom. 1: 73 (1831). Denna binäring, ty så måste man kalla .. (tjänstaktigheten), ehuru den icke renderade bröd eller guld, förskaffade honom så dryga sportlar af språng och fläng och knot och svett, att de ofta öfvermättade hans aptit. Runeberg (SVS) 7: 83 (1836). Sporrad af regeringslystnad och snikenhet efter maktens sportlar. Crusenstolpe Tess. 3: 208 (1847).
Ssgr: A (i allm. till 2; förr): SPORTEL-ANDEL. andel i sportler. Weste FörslSAOB (c. 1817).
-AVGIFT~02 l. ~20. penningavgift som ngn är skyldig att betala ämbetsman l. ämbetsverk o. d. ss. vederlag för utförd förrättning av ngt slag o. som utgjorde en del av ämbetsmannens lön. SFS 1830, s. 1185.
-AVLÖNING~020. avlöning medelst sportler. Den för posttjenstens behöriga bestridande .. menliga sportelaflöningen för postpersonalen. BtRiksdP 1870, I. 1: nr 32, FörslPoststadg. s. 103 (1869).
-BERÄTTIGAD, p. adj. berättigad till sportler. Motion i 2 kam. 1919, nr 443, s. 11.
-ERSÄTTNING~020. om ersättning i form av sportler som tillkommer ämbetsman. SFS 1840, nr 2, s. 2.
(1) -FRIANDE, p. adj. (om fornromerska förh.) om klient (se d. o. 1): som uppvaktar l. ställer sig in hos förnäm romare för att få (ett mål) mat l. en penninggåva. Rydberg KultFörel. 1: 35 (1884).
-FÖRANDE, p. adj. om tjänst: som är försedd med sportler. I afseende å tjenster med sportelinkomster har kommitéen .. stannat vid att föreslå en och annan ändring i de fasta aflöningarna för de mest sportelförande tjensterna. PT 1901, nr 202, s. 3.
-HACKA. jfr hacka, sbst.3 2, o. -inkomst. Högberg Storf. 161 (1915).
-INKOMST~02 l. ~20. jfr inkomst 3 b β; i sht i pl. AdP 1789, s. 680. För varje år från och med år 1918 skola .. häradshövdingar avgiva uppgifter rörande sportelinkomster av domsagan och utgifter för dess förvaltning. SFS 1918, s. 2560.
-INTÄKT~02 l. ~20. jfr intäkt 3 o. -inkomst. Påfallande äro de stora olikheterna mellan domsagorna i sportelintäkter. SvJuristT 1937, s. 553.
-JAKT. jfr jakt, sbst.1 4. BL 22: 77 (1855).
-JÄGARE. jfr -jakt. Lundquist Gontscharow Obl. 137 (1887).
-KASSA. [jfr t. sportelkasse] jfr kassa, sbst.1 3. Weste (1807).
Ssg (förr): sportelkassa-kontor. kontor för omhändertagande av sportelkassa. Regeringens Sportel Cassa-Contor. SvNorStatskal. 1821, s. 276. Därs. 1823, s. 281.
-KÄLLA. jfr källa 2 b. Högberg Vred. 1: 219 (1906).
-LOTT. jfr -andel. Jag har fått half sportellott i Krigs-Expeditionen, jag sofver mig till kapitaler och här skall blifva ett annat lefverne. Stiernstolpe ESkr. 32 (c. 1820).
-MEDEL, pl. jfr medel, sbst. 14, o. -inkomst. 2RA 3: 695 (1734). Borgmästaren (i Linköping) .. njuter (årligen) i penningar 100 Daler .. och Notarien 40 Dal. Silf:mt, som dock icke är indelt lön, utan inflyter af Ståndpenningar, Bakugnspenningar, Burgeld, Källarefriheten och andre Sportelmedel. Broocman Österg. 1: 73 (1760). Anm. Den i nedan anförda språkprov förekommande formen sportmedlen är sannol. felaktig för sportelmedlen, såvida ej sport- är en kortform för sportel-. [jfr den t. kortformen sporgeld av sportelgeld, sportelpenningar] 2RA 2: 573 (1727: Sportmedlen; rättat efter hskr.). Därs. 574 (: Sportmedlen; rättat efter hskr.).
-PENNINGAR, pl. jfr -inkomst. Tiden 1848, nr 167, s. 3.
-PROVISION. provision (se d. o. 5) i form av sportler. BtRiksdP 1895, 8 Hufvudtit. s. 30. —
-REDOGÖRARE. jfr redogörare 1. SC 1: 95 (1820).
-STAT. Åtnjuta lönetillökning på sportelstaten. 2RA 3: 695 (1734).
-SYSTEM. lönesystem där sportler utgjorde en del av lönen; i sht i sg. best. NVexjöBl. 1847, nr 10, s. 2. Sportelsystemet leder till, att .. (skrivbiträden vid domsagorna) icke kunna få den tryggade ställning, som statsanställda skrivbiträden åtnjuta, utan måste förbliva häradshövdingarnas enskilda tjänare. Motion i 2 kam. 1920, nr 427, s. 6.
-TAXA. [jfr t. sporteltaxe] taxa på sportler som ämbetsmän o. tjänstemän ägde rätt att uppbära. KrigVAH 1827, s. 80. Tullverkets sporteltaxa. SvD(A) 20/12 1917, s. 6.
-UPPBÖRD~02 l. ~20. BtRiksdP 1872, I. 1: nr 1, Bil. 6, s. 26. —
-VÄSEN l. -VÄSENDE. (sportel- 1831 osv. sportler- 1935) sammanfattande, om de förhållanden som (inom förvaltningen) rådde i fråga om sportler o. deras användning; särsk. med tanke på sportelsystemet. Sportelväsendet kan hafva sina försvarliga sidor. Læstadius 1Journ. 148 (1831). Sedan länge befinner sig .. sportlerväsendet på avskrivning. SvUppslB 25: 964 (1935).
-ÄGARE. om ämbetsman l. tjänsteman som hade rätt till o. uppbar sportler. Den nya inkomsten (skulle), på det sätt sportel-ägaren börjat lefva, icke ens .. blifva tillräcklig för hans bergning. BvBeskow (1833) hos Stiernstolpe ESkr. 32. Sporteluppbörden skulle förvaltas av den tjänsteman inom expeditionen, som därtill valdes av sportelägarna. KansliH 1: 360 (1935).
-ÖVERSKOTT~002, äv. ~200. SvD(A) 12/3 1940, s. 5.
B: (2 b) SPORTLER-TIGGANDE, p. adj. (om utländska förh.) som tigger dricks. Här står i varje korridor / en sportlertiggande betjäning. Edfelt Aft. 67 (1932).
-VÄSEN l. -VÄSENDE, se A.
Avledn.: SPORTLA, v. (†) till 2: skaffa sig biinkomst l. biförtjänst o. d. (De löntagare) som hafwa tilfälle at sportla ansenligt, och åtnjuta stor erkänsla emot betygad tjänst och wälwilja .. hafwa ingen känning af den dyra tiden. NSvMerc. 1761, s. 267.
Spoiler title