SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1998  
SUPPLA l. SOPPLA, v. -ade. vbalsbst. -ANDE.
Ordformer
(sopl- c. 1755. soppl- 1684. supl- c. 1755. suppl- 1639—1665. såpl- c. 1755)
Etymologi
[avledn. av SUPA, v.]
(†) dricka ofta; vara begiven på sprit, supa. Schroderus Comenius e 3 b (1639). Huru monga vackra Männ, hafwa sigh bortskemdt och på Skam kommit, genom sitt otijdhiga Supplande och Lust til Drinckerij. Laurelius Opusc. 8: H 1 b (1665). Schultze Ordb. 5194 (c. 1755).
Spoiler title
Spoiler content