SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 2010  
TÄCKELSE täk3else2, n. (Hes. 27: 7 (Bib. 1541) osv.) l. r. l. f. (SalWijsh. 17: 3 (öv. 1536) osv.); best. -et resp. -en; pl. -er.
Ordformer
(täckelse (te-, -ss-) 1541 osv. täckielse 1652. täckilse (te-) 15361541)
Etymologi
[fsv. thækkilse, n. pl.; av mlt. deckelse, avledn. av decken (se TÄCKA, v.1); vbalsbst. till TÄCKA, v.1]
1) (†) taktäckning. Sochnabönderna hulpo fram timbret, när så påtrengde, och sedan hulpå the och till husens täckelse. VDBötB 1637, s. 94.
2) om täckande föremål, särsk. om större stycke tyg, skynke o. d.; täcke (se d. o. 1 a) l. slöja; överdrag, skydd (se d. o. 2 b slutet); förr äv.: förhänge, ridå (jfr TÄCKE 1 c); särsk. (o. numera i sht) om skynke o. d. använt vid avtäckningsceremoni, i förb. med falla. Konung Salomo lät göra sigh itt sängarwm aff Libanj trää, thes stodhar woro aff silffuer, teckelsen aff gull, sätet aff purpur. HögaV 3: 10 (Bib. 1541). Slå Håning i ett glaserat widt Kärill, betäck thet wäl til och tagh altijdh hwar tridie eller fierde dag Täckelsen vtaff, och skuma honom reen medh en Skeed. Hildebrand MagNat. 183 (1650). (De spanska kvinnorna hade) et swart täckelse af sidentyg, fäst om lifwet, som de på gatorna hölja sitt hufwud med, men i husen fälla ned på ryggen. Osbeck Resa 19 (1751, 1757). Då täckelset till fjerde huvudstycket uppgår, se vi den unge hjelten i jordens sköt gömma sina vapen. SvLitTidn. 1821, sp. 266. Vid få tillfällen tror jag emellertid, att ett täckelse, ett rigtigt varmt ullstoppadt täckelse varit så bra som nu att ha till hands .. Så våta och genomkylda sågo de ut. TIdr. 1886, s. 153. En dubbelkvartett sjöng .. (vid minnesstenens avtäckning) varefter kyrkoherde S. Westman talade .. samt bjöd täckelset falla. Henning HbgMinn. 1: 420 (1950). — jfr FÖR-, GRAV-TÄCKELSE. — särsk. (†) oeg. l. bildl., i fråga om naturföreteelse; jfr TÄCKE 4. Blomstergudinnan, ännu skymd under vinterns kalla täckelse, börjar .. smycka sina gyllne lockar med den gullgula honungsdaggen. Düben Lappl. 15 (i handl. fr. 1824). Morgonens dimma sitt täckelse breder, / Solen ej gerna vill lysa hans död. Böttiger 1: 117 (1856). Jag .. (tog) den största penseln, rörde om den hvita färgen på paletten, och lade med plankstrykaretag ett täckelse af den renaste nyfallna snö öfver hela duken. Adelsköld Dagsv. 4: 255 (1901). jfr MOLN-TÄCKELSE.
3) i mer l. mindre bildl. anv. (jfr 2 slutet), om ngt som liknar l. påminner om ett täckelse (i bet. 2); särsk.: täckmantel; jfr SLÖJA, sbst.2 2. Tå the meente at theras synder skulle fördolda och vnder en blind teckilse forgätna wara, worde the gruffueliga förströdde. SalWijsh. 17: 3 (öv. 1536). Kanske hade jag bort draga en täckelse öfver händelser, dem han själv önskade glömma. Segerstedt Rosenstein 249 (cit. fr. 1789). Tankans halfhet och dunkelhet fördoldes ofta under täckelset af ordens grannlåt. 2SAH 12: 434 (1827). Kärleken är icke någon illusion som för oss skymmer sanningen, det är tvärtom den som lyfter af täckelset för en vida djupare sanning än den någonsin anar som icke kan älska. De Geer Hjertkl. 284 (1841). ”Hertha!” utbrast Eva, ”du lyfter en sten från mitt hjerta; du tar täckelset från mina ögon, och jag ser nu allt klart!” Bremer Hertha 299 (1856). (Han nöjde) sig med att lätta något på täckelset över den kommande budgeten. GbgP 12 ⁄ 9 1996, s. 2. — jfr SKAM-, SYNDA-TÄCKELSE.
Spoiler title
Spoiler content