publicerad: 2010
TÖCKNIG tök3nig2, förr äv. TÖCKNOT, adj. -are. adv. -T.
Ordformer
(töckn- 1589 osv. tökn- 1573–1831 (: töknighet). -ig 1573 osv. -og 1734 (: töknoghet)–1762. -ot (-dt, -tt) 1589–1749. -ug 1734–1753)
Etymologi
1) motsv. TÖCKEN 1: som är insvept i l. omges av l. är präglad av töcken; särsk. om ort l. lokalitet o. d.; äv. om väder: som kännetecknas av dimma l. dis o. d. som begränsar sikt; jfr TÖCKENAKTIG. Meden th(et) war töknigt, sende the folck vth på kunskap, och finge tÿdend(er) tilbake, att the funne [en] man [i] en lithen Schute. 2SthmTb. 4: 446 (1573). När Öfwerste Ammiralen .. i klart eller töcknigt Wäder, wil gå til Segels, måste han dhet igenom .. Teckn gifwa tilkänna, då alle måste lyffta sine Anckar. Siöart. 1685, s. 66. Fåren böra ei släppas walle för bittigt om mörnarna .. ei eller tå töcknoga dagar äro. Dahlman Reddej. 75 (1743). London är en töcknig, rökig håla. Geijer Minn. 39 (1809). (Indianerna) är vackra i sin undergång, likt ett försvinnande folk i en töcknig dalgång för länge sedan. GT 19 ⁄ 7 2001, s. 6. — jfr GRÅ-, SNÖ-, SOL-TÖCKNIG. — särsk. entomol. i fråga om beskrivning av insekts färgteckning: oklar l. matt l. grumlig l. suddig. (Lygæus pilifrons är) ofvan gulgrå med täta svarta puncter töcknig. VetAH 1819, s. 71. För att utmärka färgteckningen begagnas .. töcknig (nebulosus), när en kroppsdel har flera ljusa och mörka, liksom utblekta färgteckningar. Thomson Insect. X (1862). Coulianos Chinery Insekter 178 (1988).
2) motsv. TÖCKEN 2 a, c, särsk. dels om syn: dimmig l. oskarp l. oklar l. otydlig, dels om leverne l. sinne l. begrepp o. d.: konturlös l. dunkel. Hans ögon blefwo skumna och likasom tökniga. Münchenberg Scriver Får. 203 (1725). Då .. visar sig väl mången ljus förhoppning från den tiden förbytt till en töcknig illussion. Cygnæus 6: 444 (1868). (Böttiger) var Tegnérian i sin obenägenhet mot allt oordnadt och töcknigt. 2SAH 56: 193 (1879). Jag kunde stå ut med människonärhet endast därför att spriten förvandlade den till ett töcknigt drömspel, där jag konverserade med skuggfigurer. Malmberg StyckVäg 205 (1950).
Avledn.: TÖCKNIGHET, r. l. f. till 1, 2: egenskapen l. förhållandet att vara töcknig. Serenius U 4 a (1734). Luften med dess genomskinliga töcknighet. NordT 1886, s. 360. Motviljan mot .. fosforisternas töcknighet .. hade de båda gemensam. Söderhjelm Runebg 1: 450 (1904).
SAOB
Alfabetisk lista
Spoiler title
Spoiler content