SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 2002  
TAJMING l. TIMING taj4miŋ, r.; best. -en
Ordformer
(taj- 1988 osv. ti- 1946 osv.)
Etymologi
[av eng. timing, vbalsbst. till time (se TAJMA)]
(lämplig) tidsmässig samordning av flertal handlingar l. verksamheter o. d.; särsk. i fråga om sport: korrekt avvägning av alla rörelser vid slag l. skott o. d. NFSportlex. (1946; i fråga om golf). Den exakta timingen av när bromsraketerna tändes var det svåraste momentet under hela månfärden. AB(A) 2 ⁄ 6 1966, s. 6. (Operan) har haft egendomlig tur .. när Sovjet skickade i väg Gagarin .. ”Aniara” sägs vara en perfekt ”timing”. DN 16 ⁄ 5 1968, s. 17.
Spoiler title
Spoiler content