SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 2005  
TIMOKRATI tim1okrati4 l. -ω-, r. l. f.; best. -en l. -n; pl. -er.
Etymologi
[jfr t. timokratie, eng. timocracy, fr. timocratie; av mlat. timocratia, av gr. τιμοκρατία, av τιμή, värde, värdering, ära, o. -κρατία, styrelse, regering (jfr ARISTOKRATI, DEMOKRATI)]
statsform i vilken medborgarnas politiska rättigheter beror av deras förmögenhetsförhållanden; jfr PLUTOKRATI 1, RIKEDOMS-VÄLDE. ConvLex. 8: 209 (1838).
Spoiler title
Spoiler content