TOPOGRAFISK top1ogra4fisk l. top1ω-, adj.; adv. -T.
Etymologi
[jfr t. topografisch, eng. topographic(al), fr. topographique; till TOPOGRAFI]
1) motsv. TOPOGRAFI 1: som avser l. tillhör topografi(n); särsk. i uttr. topografisk karta, karta visande markytans former o. dyl. o. fysiska fenomen på denna, särsk. (o. i sht förr) i sg. best., om officiell karta (i skalområdet 1: 50000–200000) över Sv.; äv. (om ä. förh.) i uttr. topografiska kåren (äv. korpsen), militär enhet med fältmätningsuppgifter (jfr KÅR, sbst.3 2 b); äv. i uttr. topografiskt arkiv, kart- o. bildarkiv. Här till hörer, att .. Topographiske och Geometriske afrijtninger pläga förkomma .. enär dhe löse och oinbundne vthi arbeten inläggias: derföre skall Inspectoren .. vthi större bookformer inbinda låta. CivInstr. 261 (1642; läst i orig.). Nyttan af Topographiska och Chorographiska Chartor. Marelius PVetA 1784, s. 3. De begge Fransoserne säga, af brist på topografisk kännedom, att endast sjelfva Staden Stockholm är byggd på en ö. Leopold 5: 285 (c. 1804). Sverige gaf exempel af den första Topografiska Corp, som blifvit instiftad i Europa, då Konung Carl IX .. uppdrog den förtjente Buræus att .. uppmäta och beskrifva landet. KrigVAH 1807, s. 102. I topografiska dalsänkor anhopas smältvattnet. SvGeogrÅb. 1967, s. 244. Vattendrag .. och sjöar på topografiska kartan. Rosén Allemansr. 157 (1976). Kulturens topografiska arkiv. Kulturen 1992, s. 80. — jfr MILITÄR-TOPOGRAFISK.
