TUSSOCKGRÄS tus1ok3~grä2s, n.; best. -et; pl. -en.
Ordformer
(tussacks- 1843. tussock- (-k-) 1902 osv.)
Etymologi
[av eng. tussock grass, till tussock, tuva; av ovisst ursprung; efterleden är GRÄS]
om vissa tuvbildande gräs av släktet Poa Lin. (karakteristiska för vissa öar på södra halvklotet); jfr GRÖE 1. Wikström ÅrsbVetA 1843–44, s. 115. Tussockgräset representerar en hel grupp af gräs i Nya Zeeland. Jönsson Gagnv. 164(1910). P. flabellata (Dactylis cæspitosa), tussokgräset, bildar på Falklandsöarna väldiga, ända till 2 m. höga tufvor. 2NF 21: 1112(1914).
