publicerad: 2019
VÄSSA väs3a2, v. -ar, -ade, -at, -ad (Dybeck Runa 1845, s. 106 (i handl. fr. 1693: vässade, p. pf. pl.) osv.), äv. (numera bl. i vissa trakter) -er, -te, -t, -t (Stiernman Riksd. 10 (1579: hwestes, ipf. pass.) osv.). vbalsbst. -ANDE, -NING.
Ordformer
(hväs- (hw-) 1640–1781. hwetz- 1716. ves- (hu-, hw-) 1541–1697. vess- (hu-, hv-, hw-) 1541–1725. väss- (hu-, hw-, w-, -æ-, -sz-) 1587 osv.)
Etymologi
[fsv. hvässa; jfr fd., d. hvæsse, fvn. hvessa (nor. kvesse, nor. bm. äv. hvesse, nyisl. hvessa), ffris. hwessia; till VASS, adj. — Jfr VÄSSING, VÄTTJA, v.]
göra (ngt) vasst l. vassare; särsk. dels med avs. på verktyg l. vapen med egg (ibland äv. med obj. betecknande eggen): göra (mer) skarpkantad, dels: göra (ngt, särsk. penna) spetsigt i änden; äv. i bildl. anv. (se b); jfr SKÄRPA, v.1 I 1, VASS-GÖRA, VÄTTJA, v. Hela Israel (måste) fara nedher til the Philisteer, om någhor wille låta hwessa sin ploogh bill, hacko, yxe eller liya. 1Sam. 13: 20 (Bib. 1541). När Clotho .. hväste knifven. TRudeen Vitt. 274 (1689). At äggen wästes på bägge sidor. SamlRönLandtbr. 1: 61 (1775). För att kunna framställa dessa bilder användes .. en hvässad spik. Kongo 1: 240 (1887). En stör med hvässad öfverände och tvärslå nertill nedstötes stadigt i marken. LD 1910, nr 216, s. 2. Här stod .. (smeden) och vässade borr, som användes i gruvan. Höijer Solv. 28 (1954). Min pappa kunde vässa en penna utan pennvässare. GotlT 21/11 2017, s. 27. — jfr UPP-VÄSSA o. O-, SKARP-VÄSSAD samt NAVAR-VÄSSNING. — särsk.
a) om djur, med avs. på näbb l. klor l. tänder o. d.; äv. i oeg. anv., i fråga om nedslipning l. nednötning i annat syfte än att vässa. Balck Es. 205 (1603). (Örnen) sina klor ej fåfängt hvässt, / Af Grodan och des feta gäst / Et offer görs. GFGyllenborg Vitt. 2: 144 (1795). Måsar hvässa sin näbb till rof. Sehlstedt 4: 145 (1869, 1871). (Hästen) vässar tänderna mot träet i spiltan. DN(A) 5/6 1955, s. 15.
b) i vissa metonymiska l. bildl. anv.; särsk.
α) betecknande att ngn gör sig redo; särsk. dels i sådana uttr. som vässa sin penna, förbereda sig på att skriva ngt (träffande l. intelligent o. d.), dels i fråga om angrepp l. strid mot ngn l. ngt, i sådana uttr. som vässa sitt svärd l. sina vapen (äv. i sådana uttr. som vässa sin penna mot ngn l. ngt); jfr SPETSA, v.1 I 1 a β. Wil man icke vmwenda sigh, så haffuer .. (Gud) hwest sitt swerd, och spent sin bogha. Psalt. 7: 13 (Bib. 1541). Till rim jag pennan hwäste. Runius (SVS) 1: 213 (1711). Alla de .. som nu hos osz börja hwäsza sina pennor mot Fritänkeriet. SvMerc. 1: 443 (1756). Strax hvässa Österrike, Frankrike, Ryssland sina vapen. 1SAH 5: 330 (1795, 1813). Man vässar knivarna i Kråksmåla och Fagerhult .. Den som ska få känna på smålänningarnas eggar är SJ-chefen .. som hotar att lägga ner 54 mil av de smalspåriga järnvägarna i Kalmar och Kronobergs län. DN(A) 28/11 1957, s. 1.
β) i fråga om sarkasm l. elakt yttrande o. d. (tänkt ss. ett sårande vapen); särsk. i uttr. vässa sin tunga; jfr SKÄRPA, v.1 I 1 e slutet, I 2 slutet, SPETSA, v.1 I 3 a α. The hwessa sina tungo såsom en orm. Psalt. 140: 4 (Bib. 1541). Hans pil Satiren hvässte. Leopold (SVS) I. 2. 1: 314 (1795). Tycker ni inte att det är en ganska vanlig form för ett ironiskt yttrande? Man säger tvärt emot hvad man menar, och hvässer man på uddarne, så skall ingen underlåta att sticka sig på dem. Strindberg RödaR 182 (1879). Hans mest hvässade sarkasmer. Stridsberg Frihetsm. 54 (1914). Den som stridslystet vässar sin tunga i mediemaskineriet – får också på pälsen. Sydsv. 7/11 2010, Söndagsbil. s. 14.
γ) med tanke på bättre funktionalitet hos ett vässat verktyg: göra (ngt) mer effektivt l. verkningsfullt; förbättra (ngt); särsk. dels med avs. på ngns förstånd l. intelligens o. d., dels med avs. på idrottares o. d. (tävlings)form; äv. dels med avs. på känsla o. d., övergående i bet.: intensifiera, dels med avs. på sinne l. sinnesorgan: göra mer uppmärksam, koncentrera; jfr SKÄRPA, v.1 I 11, 13, 15, SPETSA, v.1 I 3. Formuleringen är bra, men kan vässas ytterligare. Företaget genomför en omstrukturering för att vässa organisationen. Tilfälle till, att öfue och huesse sitt förståndh, med någre gode bökers lässninger. Brahe Oec. 121 (c. 1580; uppl. 1971). Hon skärper, och hwäszer / Älskogen i mit bröst. Stiernhielm Öfw. (1658, 1668). Man tror, at brännewinet hwässer appetiten. Linné Diet. 2: 106 (c. 1750). Genom sysslande med målning hade hans blick blifvit likasom hvässad, så att han skarpt uppfattade detaljer. Strindberg TjqvS 3: 119 (1887). Giffarna .. ser genrepet mot Östersund som ett sätt att vässa formen inför återuppstarten i allsvenskan. SundsvT 21/6 2018, s. 27.
Särsk. förb.: VÄSSA UPP10 4. gm vässning göra (ngt) bättre l. mer funktionellt; äv. bildl. (jfr vässa b γ). Lilla båtsman går på golfvet och hvässer upp sitt svärd. PoetK 1816, 1: 43. Rektorn är nöjd med tillsynsrapporten. – Vi har försökt att vässa upp vår verksamhet. PiteåT 25/6 2015, s. 8. jfr uppvässa.
Ssg: VÄSS-, äv. (numera bl. ngn gg) VÄSSE-STEN. (väss- 1870 osv. vässe- 1773 osv.) (numera i sht i skildring av ä. förh.) brynsten, mindre slipsten; jfr vättje-sten. 8 stk. Wässe Stenar och Sännor. BoupptVäxjö 1773. Rester av husgeråd ligga här och där, såsom .. brustna yx- och hackskaft .. en och annan liten vässten (osv.). Ymer 1921, s. 160.
Avledn.: VÄSSARE, r. l. m. redskap l. apparat för vässning av ngt; numera i sht om (l. elliptiskt för) pennvässare. Lind 1: 1810 (1749). Papper och pennor och vässare. AB 20/8 2015, s. 23. jfr kniv-, penn-vässare.
SAOB
Spoiler title
Spoiler content