[jfr t., eng. viscacha, fr. viscache; av span. viscacha, av sydamerikanskt indianspr. (quechua) (h)uiscacha]
zool. om den i Sydamerika levande gnagaren Lagostomus maximus Desm., hörande till familjen harmöss. Viskacken och Tolaien (är) så främmande djur för oss, att vi blott .. känne dem till namnet. Gravander Buffon 2: 85(1806). På den södra kontinenten föra marsvinen och den betydligt större viskatschan .. ett med präriehundarna liknande lefnadssätt. FoFl. 1911, s. 280. Den viktigaste växtätaren (på Pampas) är viscacha, en gnagare som lever i kolonier i underjordiska gångar men betar ovan jord. NE 14: 587(1994).
