SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 2017  
VISCHA viʃ3a2, r. l. f.; best. -an.
Ordformer
(vischa 1899 osv. vissja 1973 osv.)
Etymologi
[sv. slang vischan, sg. best.; av sv. romani vissj, vässj, skog, av romani weš, skog, av pers. bēša, dets.; jfr Carling Romani 106 (2005)]
(vard.) land (se d. o. 4) l. landsbygd; i sht i sg. best. Strix 1899, nr 36, s. 6. Inte duger det att sitta och ruttna bort på vischan. Carlsson MinB 52 (1912). I alla fall är jag glad att du gillar ön .. Det är den enda vischa jag sett och här är grönt och fint ska du tro. Johnson Kommentar 27 (1929). Om du bara kunde, så ville du helst bo på vischan, sa du. Gustaf-Janson ÖvOnd. 6 (1957). I kväll blir Globen klimax på den två månaders utsålda turné i vischan som avslutar deras tre år långa 20-årsjubileum. SvD 8/11 1998, s. 24. — jfr BOND-VISCHAN.
Spoiler title
Spoiler content